Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Philip Warkander

Här är de bästa tipsen på julklappsböckerna

Rasmus Flesicher. Foto: MONDIAL
Marianne Lindberg De Geer, Foto: MICHAELA HASANOVIC
Katarina Wennstam. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Slå in böcker av Rachel Cusk, Khaled Alesmael, Peter Englund, Nathacha Appanah, Jujja Wislander eller Fatima Bremmer.

Stor spännvidd när Kulturens medarbetare ger sina bästa boktips.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KARIN OLSSON

Malte Persson, ”Till dikten”

Akuta bristvaror i vår samtid är poesi och humor. Hos Malte Persson hittar man dem båda. "Till dikten" är en behändig, men oändligt generös julklapp.

Rachel Cusk, "Konturer"

I det vintermulna Sverige behövs fläktar från sommarens Aten. Rachel Cusk har ett säreget sätt att gestalta européer, mitt i livet, mitt i medelklassen.

Alan Rusbridger, "Breaking news: The remaking of journalism and why it matters now"

Guardians tidigare chefredaktör skriver med lätt brittisk hand om journalistikens kärna och utmaningar.

 

 

ANNA HELLGREN

Varlam Sjalamov, “Genom snön. Berättelser från Kolyma 1”

Jämte Sjalamov känns alla andra Gulagskildringar överflödiga. En mörk diamant av omänsklighet, det värsta du kunde läsa 2018. 

Didier Eribon, “Tillbaka till Reims”

Édoard Louis storebror från en annan mor är sociolog med superstjärnestatus i Frankrike. “Tillbaka till Reims” är en kompromisslös och personlig uppgörelse med klasshat, homofobi och djup social skam.

Nathacha Appanah, “Våldets vändkrets”

Med iskall kontroll och exakta meningar hamrar Appanah fram en ond saga om ensamhet, rasism och sorg. Jag drömde mardrömmar i nätter efteråt.

 

 

HANNA NORDENHÖK

Tua Forsström, "Anteckningar"

En fasansfullt stark diktbok om det irreparabla, om poesins maktlöshet och nödvändighet och om minnet av en underbar flicka.

Iman Mohammed, "Bakom trädet ryggar"

Det finns ett kropparnas särskilda böjningsmönster i Mohammeds okuvliga dikter, ett mellanmänskligt sätt att röra sig, som är lika skört som våldsamt. Ett krig utanför, och minnenas krig, betingar allt. En rygg är samtidigt något att smeka, och något som vänder sig bort. Det här är en poesi hård och blixtrande som diamant.

Burcu Sahin, "Broderier"

En glödande debutbok där flätverk av mödrars och döttrars kroppar oavbrutet skrivs fram och besjungs. Erfarenheten är ett broderi, och varje mor är sin dotters olyckssyster.

En poesi hård och blixtrande som diamant.

 

 

KATARINA WENNSTAM


Nadia Murad
, "Den sista flickan"

Berättelsen om årets Nobelfredspristagare är en bitvis outhärdlig, men helt nödvändig, skildring av ett folkmord och det krig som alltid förs genom att kvinnokroppen används som slagfält. Om kravet på upprättelse, och om flickan som inte hade någon önskan att bli människorättsaktivist med den världspolitiska scenen som arbetsplats – utan helst hade velat få fortsätta leva ett stilla liv i en yazidisk bergsby.

 Stina Wollter, "Kring denna kropp"

Att vara kvinna är också att obönhörligt vara en kvinnokropp, och att aldrig någonsin kunna frigöra sig helt från sin egen eller andras dömande blick. Oväntat sorgligt och oväntat glädjefullt om allt det som sker i och kring dessa våra kroppar. Och om det omöjliga möjliga i att se skönheten i valkarnas former.

Alexandra Pascalidou, "Mammorna"

Jag har själv svårt att se människorna bakom de senaste årens alla rubriker om dödsskjutningar bland förortens unga, och den där blindheten när människoliv bara blir statistik är så farlig. Alexandra Pascalidou ger röst åt de som vet vad som verkligen döljer sig bakom siffror och notiser – mammorna som får besked om sina söners alltför tidiga död.

Alexandra Pascalidou. Foto: LISA MATTISSON

Meg Wolitzer, "Hustrun"

Nu har den blivit en hyllad film av svenske regissören Björn Runge, men boken får man inte missa. En skarp och nyanserad skildring av kvinnan som lever sitt liv i skuggan av kulturmannen, och om ett så kallat manligt geni vars hela tillvaro vilar på en bluff.



SARA BERG

Malte Persson, ”Till dikten”

En både populärkulturell och intellektuell diktsamling om just dikten. Här samsas ordvitsar med allvar, techno med havregrynsgröt och fler former av rim än en vanlig dödlig behärskar.

Malin Lindroth, ”Nuckan”

Att tvåsamhet inte är en självklarhet beskriver Malin Lindroth i en sorgsen och självutlämnande liten bok om kärleken som aldrig blev trots att hon så gärna ville.

Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Foto: JOSEFIN BÄCKSTRÖM / NATUR OCH KULTUR

Caroline Ringskog Ferrada-Noli, ”Rich boy”

Det är framför allt mittenberättelsen, om Marianne, jag tycker om i denna skildring av tre generationers kvinnoliv. När språket är som bäst rymmer det både poesi och melankoli.

 

 

RASMUS FLEISCHER

Dorota Masłowska, "Polsk-ryskt krig under rödvit flagga"

Postsocialistiska i ett nykapitalistiskt öst, skildrade genom tjackpsykosens och fylledeliriets kalejdoskop.

Janken Myrdal, "Det judiska hörnet: En del av min släkt"

Inspiration för läsning för alla släktforskare och given läsning för alla som intresserar sig för de breda dragen i Centraleuropas historia eller för frågan om judisk identitet.

Vagant

Skandinavisk kulturtidskrift som erbjuder enastående fördjupningar i samtidens politiska, litterära och mentala landskap.

Inspiration för läsning för alla släktforskare

 

 

JENS LILJESTRAND

George Saunders, "Lincoln i bardo"

Lekfull och experimentelll historisk roman som inte liknar något annat du har läst.

Jonas Hassen Khemiri, "Pappaklausulen"

Fick mig att flera gånger vilja avbryta läsningen för att ringa min pappa, min fru och mina barn. En julklapp som lär kunna starta många familjediskussioner.

Pija Lindenbaum. Foto: ULRICA ZWENGER / NORSTEDTS

Pija Lindenbaum, "Bidde det då?"

Vi talar för sällan om att lära våra barn att handskas med besvikelser. Bilderboken som finurligt omtolkar sagan om mannen, tyget och skräddaren som aldrig leverererar det han lovat går rakt in i hjärtat.

 

 

MARIELOUISE SAMUELSSON

Kerstin Ekman, ”Gubbas hage”.  

Suveränt nördig botaniklektion, sträng civilisationskritik och stundtals väldigt roligt om ett halvt tunnland hagmark och dess självklara beröringspunkter med Kalypsos grotta, Walden Pond och grannens gräsmattor.

Karin Ulveson, ”Svenska för främlingar”.

Skönlitterär forskningsrapport från SFI-lärarnas ofta kaotiska vardag, om hur ryckig skolpolitik underminerar läraryrket och om skolkoncerner som prioriterar vinstgivande omorganisationer före undervisningstid.

Vigdis Hjorth, ”Arv och miljö”.

En ursinnigt flödande roman om familjen som slagfält,  om kampen om vems sanning som ska råda, om dottern som kräver upprättelse för övergrepp hon utsatts för som barn,  medan föräldrar och syskon hävdar att hon ljuger.

Suveränt nördig botaniklektion, sträng civilisationskritik och stundtals väldigt roligt.

 

 

PETER CORNELL

Ingmar Bergman, ”Artiklar, essäer, föredrag”

På upploppet av Bergmanåret: improviserade, spretiga, personliga, och underhållande tankar om allt möjligt i film och teater.

”Arche. Tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur”

Innehållet i den prisbelönta tidskriften lika generöst som titeln lovar, från Freuds Wien, Sebalds Venedig till samtal om samtida arkitektur och intervju med Ruben Östling. Och mycket annat.

Witold Gombrowicz, ”Kronos”

Dagboksanteckningar i form av en loggbok i telegramstil om de vardagens heroiska trivialiteter som är livet: tandvärk, ekonomi, bisexuella möten, eksem, oro över förlagskontrakt, fåfänga, schack, dispyter, missmod och lycka.

E.n loggbok i telegramstil om de vardagens heroiska trivialiteter som är livet

 

 

THERESE BOHMAN

Simon Strauss, ”Sju nätter”

Ett nyromantiskt manifest som går i polemik med den rationella, ängsliga och garderade nutidsmänniskan, och en appell för ett liv med större känslor, som sätter något på spel. Givetvis alldeles ljuvligt ungdomligt överspänt.

Gertrud Hellbrand. Foto: SOFIA RUNARSDOTTER / ALBERT BONNIERS

Gertrud Hellbrand, ”Satyricon”

Den perfekta blandningen av livfull samtidskritik och uppslukande thrillerroman à la "The secret history", toppad med en dos oblyg erotik. En bok som det är genuint roligt att läsa.

Camille Paglia, ”Provocations”

Samtidens mest charmerande provokatör har samlat sina artiklar och essäer om konst, litteratur, sex, religion och populärkultur. Från Odysséen till Rihanna – en samling texter att trösta sig med varje gång man får lust att emigrera.

 

 

STIG LARSSON

Katarina Frostenson, "Sju grenar"

Årets diktsamling.

Per Brinkemo & Johan Lundberg, "Klanen"

Årets fackbok.

Evin Ahmad, "Jag ska bygga ett slott av pengar"

En överraskande stark debut.

Årets diktsamling.

 

 

MAGNUS FLORIN 

Witold Gombrowicz, “Kronos” 

Under varje dagbok finns en annan dagbok.

Eyvind Johnson & Rudolf Värnlund, “Bara genom breven till dig, vän!”

Årets brevtyngd: 1469 sidor med 570 brev skrivna 1920-1945 i Birgit Munkhammars och Magnus Berghs utgåva. Mikrohistorier från ett skede och skred i den svenska litteraturen.

Aris Fioretos, “Nelly B:s hjärta” 

Om stigandet och fallandet, om rusets tvåfald och kolsyra i hjärtat.

1469 sidor med 570 brev.

 

 

TOMAS BANNERHED

Per Olov Enquist, ”Nedstörtad ängel”

En av de rikaste böcker jag läst. Fyra sammanvävda berättelser om människans livsvillkor och kärlekens oändliga mysterium. Omistlig litteratur, då som nu.

Frida Hyvönen. Foto: IZABELLE NORDFJELL

Frida Hyvönen, ”Kvinnor och barn”

Okej, någon bok är det väl inte, men kalla det tonsatta små noveller om du vill. Eller dikter. Och gör plats i ditt huvud, för texterna kommer att flytta in, nakna och drabbande.

Lars Tunbjörk, ”Retrospektiv"

Var det så här vi ville ha det? Ett blixtbelyst Sverige som får en att skratta och gråta om vartannat. Tunbjörks blick är lika obarmhärtig som ömsint, och så vemodet därunder.

 

 

MARIT KAPLA 

Selma Lagerlöf, ”Mårbacka”, ”Ett barns memoarer”, ”Dagbok”

Så här i Bergmanårets sista skälvande minuter med Fanny och Alexander-julen top-of-mind: välkommen hem till Östra Ämterviks egen familjen Ekdahl! Selma Lagerlöfs mångskiftande självbiografi har massor att säga än i dag om vägen mot ett konstnärskap.

Malin Lindroth, ”Nuckan”

Den bok jag har lånat ut flest gånger i år. Malin Lindroths essä om att leva i ofrivillig ensamhet rycker i gång samtal om djupt personliga erfarenheter av kärlek varhelst den drar fram, och vad annars är värt att prata om?

Anna Roxvall, Johan Persson, ”Västsahara inifrån: Att svika ett folk”

Genial presentation – i mjukband, på tidningspapper, med hälften text, hälften bild – av ett bladvändarspännande undersökande reportage om en av världens mest utdragna, lågintensiva och därigenom bortglömda konflikter.

Den bok jag har lånat ut flest gånger i år.

 

 

PHILIP WARKANDER

Erich Fromm, "Att ha eller att vara"

Vem vi är – eller tror oss vara – flätas ofta samman med vad vi äger och har. ”Jag” förväxlas med ”mitt”. I den här boken reder Fromm ut begreppen och öppnar samtidigt för ett mer existentiellt samtal om konsumtion.

Jala al-Din Rumi, "Rumis berättelser"

Rumi är ett av litteraturens största namn och jag kan utan överdrift säga att min läsning av hans texter har förändrat hur jag förstår min egen tillvaro. Särskilt tycker jag om hans estetiskt medvetna förhållningssätt till livet.

Pierre Bergé, "Brev till Yves"

Att allt som fötts en dag kommer att dö är de flesta medvetna om. Likväl kan sorgen vara stor när förlusten väl sker. Bergé skriver rörande om saknaden efter sin livskamrat Yves Saint Laurent, skrivna efter hans bortgång. 

 

 

ANNINA RABE

Tua Forsström, ”Anteckningar”

Är en diktsamling om djupaste sorg verkligen en kul julklapp? Ja, om den är så innerligt vacker som den här. Och för att sorg är en del av livet som ingen av oss undgår. 

Valeria Luiselli, ”De tyngdlösa”

Vindlande och allvarligt lekfull roman för den som tycker om att umgås med spöken: såväl litterära som verkliga. 

Peter Sandström, ”Mamma november: åtta betraktelser”

Det finns en viss sorts ömsint egensinne som bara kan komma från Finland. Denna samling berättelser kretsar kring familjerelationer och är en av årets mest älskvärda böcker.

Vindlande och allvarligt lekfull roman.

 

 

JOEL HALLDORF

Patrick J. Deneen, “Why liberalism failed” 

När Barack Obama i somras publicerade sin läslista fanns Deneens bok bland dem. Den förre presidenten höll inte med om allt, men tyckte att boken erbjöd “insikter om den förlust av mening och gemenskap som många idag upplever”. Fler borde, likt Obama, använda sin lediga tid till att läsa Deneen.  

Jonna Bornemark, “Det omätbaras renässans” 

Filosofen Bornemark har skrivit en av årets viktigaste böcker: en uppgörelse med “pedanternas världsherravälde”, det vill säga alla som vill reducera livet till siffror i prydliga kolumner, och en pamflett för tillvarons omätbara mystik. 

Ulrica Stigberg, “Mitt ibland oss”

Sex har med teknik att göra: På 1900-talet förändrade pillret förutsättningarna för leken mellan lakanen och idag sker en ny revolution genom den alltid tillgängliga internet-pornografin. Men vad detta innebär, inte minst för unga, har få funderat på. Stigberg är ett viktigt undantag. 

Den förre presidenten höll inte med om allt.

 

 

MARGARETA SÖRENSON

Tove Falk Olsson/Martin Rörby, “Sverige brutal, arkitektur med attityd under 60- och 70-tal”

Medan vi tittar avundsjukt på bilderna av Helsingfors nya bibliotek och grubblar över varför det inte händer här.

Foto: PIERRE BJÖRK / ALBERT BONNIERS

Jonas Hassen Khemiri, “Pappaklausulen”

Ettåringens klet, faderns svek, upprepandets  mönster starkt som armeringsjärn: ändå är detta en motvillig lovsång till banden som håller oss samman. 

Jacqueline Woodson, “Brun flicka drömmer”

Årets Alma-pristagare skriver för alla, inte endast unga. På lyrisk prosa tecknas USA inifrån och en ung, svart kvinnas väg från mormors Georgia till mammas New York.

 

 

JOJJE OLSSON

Jonathan Littell, “De välvilliga”

Boken jag alltid velat skriva och aldrig kunde sluta läsa. Över 900 oförblommerade sidor om andra världskrigets galna råhet, i romanform från en ofrivillig bödels perspektiv. Littell skrev boken för hand på en vinter efter fem års excentrisk research. Ett mästerverk.

Stein Ringen, “The perfect dictatorship: China in the 21st century”

En av de skarpaste bland otaliga faktaböcker om det moderna Kina. Statsvetaren Ringen jämför den kinesiska utvecklingen med andra länder i regionen. Fram träder en regim som går över lik för att hålla sig kvar vid makten.

Yan Lianke, “De fyra böckerna”

Kinas mest intressanta romanförfattare skildrar här svältkatastrofen “det stora språnget” (1958-62) i mörk satir. Om kannibalism och opportunism, från en av de otaliga små byar som lämnades att dö. Många av Yans böcker som är förbjudna i Kina finns översatta till svenska.

Boken jag alltid velat skriva och aldrig kunde sluta läsa.

 

 

EMIL ARVIDSON

Sally Rooney, ”Normal people”

Två tonåringar. En är skolans särling, en relativt populär. Kärlek uppstår. Sally Rooney tar avstamp i det mest klassiska. Sedan plockar hon isär ett förhållande med sådan precision att det känns som att man för första gången förstår hur det är att vara kär. 

Denis Johnson, ”The Largesse of the sea maiden”

Johnson avslutade denna novellsamling just innan han gick bort i levercancer, medveten om att det skulle bli det sista han skrev. Ett sista försök att beskriva ångesten inför döden av någon som alltid kämpat med ämnet, och ett brev från andra sidan från en av vår generations största amerikanska författare. 

Vigdis Hjort. Foto: AGNETE BRUN / NATUR OCH KULTUR

Vigdis Hjorth, ”Arv och miljö” 

En roman om en fars fruktansvärda brott mot sitt barn. Men det är beskrivningarna av de små, vardagliga slitningarna som skimrar, och som gör ”Arv och miljö” till årets bästa beskrivning av hur det är att leva med en familj.

 

 

NINA LEKANDER

Palais Populaire, Berlin “The world on paper”

Deutsche Bank må vara skandalomsusad, men konst och kultur – även antikapitalistisk sådan – satsar man stort på. Nyöppnade, vackra och digitalt moderna lokaler på Unter den Linden med finfint kafé dessutom.

Kate Larson, “Klister”

Man bör inte rekommendera vänner, men författaren och filosofen Kate Larson är ju död. I en av novellerna undrar hon om “det är svårare att bli frisk än sjuk”, även om “Den som aldrig varit sjuk kan inte bli frisk”. Med finfint efterord av Anna-Karin Palm.

Alice Kassius Eggers, “Borderline”

Sjukt eller friskt, tillstånden kan ligga på gränsen inom poesins vidsträckta territorium. Förutom klara linjer finns cirklar och mittpunkter som gör något vackert i stöket av flickor, ögonfransar, speglar och tvivel. Finemang.

 

 

DAN HALLEMAR

Mustafa Dikeç, ”Urban rage: The revolt of the excluded”

Dikeç går systematiskt igenom orsakerna till upplopp och konfrontationer mellan medborgare och polis i Ferguson, Husby, Istanbul, London, Paris, Aten. Det finns inget mystiskt bakom upploppen bara sådant som stadsplanering, bostadspolitik, privata investeringar, offentliga institutioner, jobb och bostadsmarknader, polisagerande. Här kan politiska lärdomar dras istället för den gamla vanliga demoniseringen.

Katarina Taikon, ”Katitizi …” 

I år kom de sista delarna i de nyutgåvor som Natur & Kultur gjort av Katarina Taikons serie om Katitzi, ömsint illustrerade av Joanna Hellgren. De finns sidor i böckerna som man nästan inte kan högläsa för barnet som ligger intill en, men om man gör det, tar sig igenom smärtan tillsammans, kan man också känna det oerhörda i att bli fri.

Vill du lära dig allt om Erik Hamrén? Foto: TOMMY HOLL / IBL

Jesper Högström, ”Blågult. Historien om Sveriges herrlandslag i fotboll”.

I ljudboksformatet av den här boken får texten sällskap av historiska ljudklipp, en dröm för oss som hänger mycket på youtube och kollar gamla matcher. För er andra, läs kapitlet om epoken Erik Hamrén, 2009-2016, eftersom det berättar allt om den entreprenörskultur som omformat arbetslivet och ja även stadslivet i landet Sverige. 

 

 

SALOMON SCHULMAN

Sanimir Resic, “Jugoslaviens undergång – krigen, freden, framtiden 1991-2017”.

En historikers kunniga och modiga kryssning mellan denna konflikts många blindskär. Aggressivitet, korruption, maktmissbruk, rasism behandlas med vetenskapsmannens varliga hand. En konst i balkaniseringens söndrade världsbild!

Dan Pagis, “Signaler från ofantliga avstånd” 

Främst är det översättningen från hebreiska av Natalie Lantz som är diktsamlingens stora konst. Liksom Gamla testamentet en gång sjöngs fram låter sig dessa dikter framföras med samma kärva melodik. Viktigt att översättningar görs från originalspråk som i detta verk. Överföringen är en hyllning åt detta hantverk.

Viola Argus-Zivaljic, “Dynamiska korttidsterapier”.

Psykoanalysen får här ett nytt ansikte. Den potentiella patienten som i sin förtvivlan över terapiernas tillkortakommande är säkert medveten om branschens karaktär av rysk roulette. Man får här chansen att pröva ett nytt vapen. Kanske klarar sig den drabbade denna gång?

En historikers kunniga och modiga kryssning.

 

 

MARIANNE LINDBERG DE GEER

Geir Gulliksen, "Se på oss nu"

Som många män har litteraturkritikern Philip Teir i DN, under läsningen av den här boken, plöjt en fåra i sitt inre där ena sidan strider mot de urtida känslor som romanen väcker hos såväl män som kvinnor. Den andra sidan vänder sig desperat mot ett förnuftigt post metoo, där vi alla vet att  mer förnuftiga regler gäller när passionen slår till. Själv älskar jag att läsa om detta blottande av kaos som här drabbar en man på väg att bli gammal, som likt den uttorkade kaktusen i panik inför förintelsen, blommar ut en sista gång.

Martina Montelius. Foto: FOAD BAGHLANIAN / FOAD BAGHLANIAN

Martina Montelius, "Ibland är man ledsen ibland är man glad"

Det senaste året har jag läst böcker om kvinnligt sammanbrott, kvinnlig ensamhet och kvinnligt lidande, där kvinnorna bokstavligen vadat i egna tårar boken igenom. Och till min förvåning har de recensioner jag läst, framställt romanerna som på gränsen till hysteriskt roliga (till exempel Johanna Frids "Nora eller brinn Oslo brinn"). En sådan bok, som antagligen är föregångare till denna trend, är Montelius bok Ibland är man ledsen, ibland är man glad. Här är det inga tårar i texten, de sitter läsaren med efter genomläsningen. Men det rosa omslaget, design serietecknaren Nina Hemmingsson, som i stort liknar en ruta i ett av hennes egna album, triggar tyvärr till glättig humorläsning.

Ingenting kan vara mer fel.

Det är en bok som mer än någon annan bok jag läst, gestaltar en alienerad nutidsmänniskas kamp att förstå världen i en tillvaro som blivit obegriplig. En människa helt utan förmåga att resonera med någon annan än sig själv, och därmed bygger in sig i en tillvaro i total ensamhet.                    

Den borde, som nästa bok i min lista, vara obligatorisk läsning i skolan. Det är en bok som via sin instängdhet, öppnar för samtal. Finns i pocket.

Jens Liljestrand, "Mannen i skogen: En biografi över Vilhelm Moberg"

Inte trodde jag att jag skulle sträckläsa en så här tjock bok på mer än 700 sidor om författaren Vilhelm Moberg! Men Liljestrand berättar inte bara om själva huvudpersonen Vilhelm. Han gestaltar den tid som fanns precis innan jag fanns, när farfar, mormor, pappa och mamma levde och verkade, över till min barn- och ungdom då Moberg var näst intill bortglömd, tills Utvandrareposet kom i tv och hans dotter Evas skriverier i DN blev det jag mest intresserade mig för. I "Mannen i skogen", (tråkig titel förresten, svår att komma ihåg), växer en ny bild av stridisen och ensamvargen Moberg i  den mylla som vi nu kallar 1900-talets. Nyss nutida berättelser som ger en omistlig insyn i vad som kom att bli basen för det samtida kulturlivet. Och en historik över det vi nu kallar nätverkande.

 

 

STIG FREDRIKSON

Alexander Solzjenitsyn, “En dag i Ivan Denisovitjs liv”.

100 år sedan Solzjenitsyn föddes. Med den här boken och ett par till gjorde han mer än någon annan för att få sovjetkommunismen på fall.

Sigrid Rausing, “Malström”. Tragedin i Rausingfamiljen 2012, med svägerskans död i en överdos, skildras inifrån på ett sätt som skoningslöst klargör också vad medberoende innebär.

George Saunders, “Lincoln i bardo”. En roman som inte liknar något annat: USA:s kanske mest vördade president i gränslandet jordelivet och hinsides när hans lille son har dött.

En roman som inte liknar något annat.

 

 

JONAS GARDELL

Khaled Alesmael, “Selamlik”

Jag upptäckte Alesmael när han skrev arslet av mig i en text om det dolda gaylivet i Damaskus badhus och parker. Han påminner mig om Jean Genet, lika brutal som hjälplöst romantisk. Selamlik är hans första roman.

Garth Greenwell,  “Det som tillhör dig”

Greenwells lilla pärla till roman som utspelar sig i Bulgarien och handlar om den trasiga kärlekshistorien mellan en ung amerikan som arbetar som engelsklärare och en lika ung bulgarisk prostituerad. Boken har tyvärr gått spårlöst förbi i Sverige. Jag kan bara rekommendera den.

Foto: THRON ULLBERG / NORSTEDTS

Helena von Zweigbergk, “Totalskada” 

Jag är imponerad över hur min gamla spanarkollega i roman efter roman finslipar sin till synes anspråkslösa litterära stil till mästerskap.

Jag är imponerad över min gamla spanarkollega

 

MARTINA MONTELIUS

Tomas Bannerhed, “Lugnet”

Den mest skrämmande och påträngande bok jag läst i år. Den följde med in i mina drömmar. Om existentiell ensamhet, sexuell förtvivlan och en skuld som stretar för att kläckas. 

Sara Kadefors, “Avgång 9:42 till nya livet”

En ovanligt välskriven och ärlig bok för barn 9-12 år. Även intressant för något äldre barn. Om den starka och ensamma Billie, hennes oro för sin sjuka mamma och det nya livet som fosterbarn i en småstad. 

Ester Blenda Nordstrlöm (tv). Foto: BONNIERARKIVET / TT / / BONNIERARKIVET TT NYHETSBYRÅN

Fatima Bremmer, “Ett jävla solsken”: en biografi om Ester Blenda Nordström 

Ester Blenda Nordström är den enda förebild jag behöver. Världens första wallraffare, ensamseglare och rebell. 

Ester Blenda Nordström är den enda förebild jag behöver.

 

DANIEL SJÖLIN 

Tova Gerge, ”Pojken”

I en stilistiskt imponerande roman penetreras pojkskapets aggression mot skammen över idén om en förlorad renhet. Men var beredd på våld och destruktiv sex.

Nina Lykke, ”Nej och åter nej”

Träffande satir över medelklassens otrohetsångest, med konsumtionskritisk udd och existentiell underton. Myzläs i mellandagarna medan din partner smygmessar med sin kollega och gråtonanerar i friggebon.

Foto: HEIKE BOGENBERGER / NORSTEDTS

Aris Fioretos, ”Nelly B:s hjärta”

Lyckas som få andra författare skildra den himlastormande, flimrande förälskelsen, där kroppen blir ett äventyr och varje centimeter hud en berättelse. Kanske finns den ändå, kärleken. 

Kanske finns den ändå, kärleken.

 

 

ARON LUND

Michail Zygar, "Männen i Kreml"

Hela den rafflande såpoperan om Vladimir Putins väg till makten och hur hans envälde mejslats fram i korsdraget från intrigerande rådgivare och oligarker. Bygger på intervjuer med de närmast insatta, dock inte den otillgänglige kejsaren själv - han blir i stället fonden till ett färgstarkt porträtt av sin omgivning.

Roy Jacobsen, "De osynliga" och "Vitt hav"

Om en månad kommer äntligen nästa svenska översättning ur Roy Jacobsens serie om fiskardottern Ingrid på Barröy, en vindpinad småö i nordnorska havsbandet. Första boken drev mellan kvinnoporträtt, familjekrönika, folklivshistoria och naturskildring - enastående ur alla perspektiv. Nästa del tilldrog sig under den tyska ockupationen och skingrade tyvärr trolldomen, men ännu räcker det för att jag ska räkna dagarna till bok tre, "Fartygets ögon".

August Strindberg, "Skärkarlsliv"

Medan man väntar in Jacobsen finns det tursamt nog mer att läsa i ämnet kärvt nordiskt öfolk. Denna livliga hundratrettioåring är en tematisk uppföljare till "Hemsöborna", fastän novellsamling. Huvudnumret är "Den romantiske klockaren på Rånö", som möjligen skildrar Stockholm mer än skärgården (ingen glömmer avsnittet om orgelpiporna i Jakobs kyrka) men här finns också små storheter som "Min sommarpräst".

Ännu räcker det för att jag ska räkna dagarna till bok tre, "Fartygets ögon"

 

 

SVEN OLOV KARLSSON

David Ericsson, ”Döden är inte nog”

Ett oborstat 80-talsstockholm genomlyst inifrån lastbilshytten, en kärlekshistoria med hårda nypor. En comeback!

Jocelyne Saucier, ”Det regnade fåglar”

Återstoden av överlevandet efter skogsbränderna. Sök tröst och kraft till det i denna varma, moderna klassiker.

Karin Hassan Jansson & Jonas Lindström, ”Horet i Hälsta”

Stöld, otrohet, mordförsök. Populärhistorisk pärla om en bondmora och manipulativ psykopat mitt i stormaktstiden.

Sök tröst och kraft till det i denna varma, moderna klassiker.

 

DAG GRANATH

Genpei Akasegawa, "Hyperart: Thomasson"

"Thomassons" är dörren du går förbi varje dag till jobbet, den som saknar handtag. Det är trappan som först går upp och sen ner, utan att leda någonstans. Rester av något som en gång fyllde en funktion men som idag är... konst? Med Akasegawas syn på konst blir staden aldrig tråkig.

Elin Unnes, "I odödliga odlares sällskap"

"Om man vill bli lycklig så ska man nog välja bort juristlinjen och bli trädgårdsmästare" sa en bekant en gång. Om det är sant låter jag vara osagt. Vad som däremot är sant är att Unne i sin eleganta samling essäer lyckats teckna en uppsjö personliga livsöden som jag som läsare inte får nog av. Allt speglat i deras förhållande till grönsaksland och blomsterrabatter.

Paul Virilio, "Försvinnandets estetik"

Virilio har kallats "hastighetens filosof". I sin bok "Försvinnandets estetik" (den första av hans verk som översatts till svenska) utforskar han just de konsekvenser som ökad hastighet har på samhället och demokratin. Mer relevant idag än någonsin.

Med Akasegawas syn på konst blir staden aldrig tråkig.

 

HYNEK PALLAS

Paul Beatty, "Svikaren"

2016 års Man Booker-vinnare passerade Sverige obemärkt. Ändå var Paul Beattys roman om en man som återinför slaveriet i Los Angeles något av det bästa som hade hänt den engelskspråkiga litteraturen på länge. Nu släpps äntligen den knivskarpt skoningslösa samtidssatiren på svenska. Bered dig på skratt som fastnar i halsen.

Viet Thanh Nguyen, "Sympatisören"

Också Viet Thanh Nguyens debutbok, vinnare av Pulitzerpriset 2016, ser äntligen svenskt ljus. Den postkoloniala romanen förenar invandrarblick och spionhistoria i en rolig politisk berättelse om en vietnames-fransos som blir agent åt Nordvietnam under kriget. 

Maria Aljochina, "Riot Days. Om Pussy Riot och tiden i fängelse"

Det har kommit en handfull bra, faktaspäckade luntor om Putins Ryssland i år. Men Pussy Riot-medlemmen Maria Aljochinas skildring av fängelsetiden och tankarna kring sitt motstånd är den dissident-manual världen behöver just nu. En föredömligt okonstlad och direkt bok som förenar det roliga med det tragiska – dessutom väl översatt av Linda Skugge.

Bered dig på skratt som fastnar i halsen

 

LINDA SKUGGE

Elis Burrau. Foto: Militza Monteverde/Albert Bonniers förlag.

Elis Burrau, ”Karismasamhället”

En så här musikaliskt begåvad författare dyker nog bara upp en gång vart hundrade år. Ge honom fria tyglar. Samt alla priser och stipendier som finns.

Nina Åkestam, ”Feministfällan”

En Nina Björk för 2020-talet skriven av någon som de yngre tjejerna lyssnar på.

Martina Montelius, ”Stackars Birger”

Även om Gisela inte vill ha någon väninna är jag hemskt gärna hennes.

En så här musikaliskt begåvad författare dyker nog bara upp en gång vart hundrade år

 

MALTE PERSSON

Ia Genberg, "Klen tröst”"

Julen handlar om pengar. Allting handlar om pengar. Dessa noveller handlar om pengar. Men det som gör dem värda att lägga pengar på är inte bara deras klara blick på väsentligheterna, utan även att Genberg just nu är svensk mästare i att skriva rolig dialog.

Johanna Frid. Foto: JENNIFER SAMELAND / ELLERSTRÖMS

Johanna Frid, "Nora eller brinn Oslo brinn"

Julen handlar om… destruktiv svartsjuka, endometrios och svårigheten att kommunicera över de skandinaviska språkgränserna? Äh, jag vet inte, men i genren ”skratta åt eländet” är detta årets bok.

Ken MacLeod, "The Corporation Wars"

Jul eller ej: vill man förstå samtiden ska man läsa science fiction. I en fjärran framtid, efter klimatkatastrof och krig, väcks de som en gång var dagens internetideologer och -extremister upp i virtuella världar för att tränas för strid i rymden. Alltmedan gruvrobotar på en lokal asteroid ifrågasätter vilka rättigheter den klassiska liberalismen egentligen ger dem.

I genren ”skratta åt eländet” är detta årets bok.

 

HELENA GRANSTRÖM

David Christian, "Berättelsen om allt: 13,8 miljarder års historia"

Juldeckarna kan lämnas därhän: David Christians berättelse om hur livet uppstår som en bräcklig och slumpartad fluktuation i ett likgiltigt kosmos, och så småningom ger upphov till en mänsklighet som tycks fullt beredd att bringa alltihop om intet har faktiskt allt man kan begära av en verkligt mardrömslik thriller.

Jonna Bornemark, "Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde"

Vi lever i en tid där objektiva sanningar och vetenskaplig kunskap måste försvaras mer än kanske någonsin förr, men detsamma gäller också deras gränser. Bornemarks bok handlar om det fundamentala icke-vetande som ger innebörd åt begrepp som omsorg, närvaro och empati.

Etty Hillesum, "Dagböcker och brev i urval"

Uppfordrande, intima och plågsamt känslomättade dagboksanteckningar som visar att också det sinnliga begäret kan leda en till Gud – och som skildrar ett enskilt liv så innerligt att tystnaden när det plötsligt upphör, i en gaskammare i Auschwitz, är fysiskt kännbar.

...allt man kan begära av en verkligt mardrömslik thriller.

 

DMITRI PLAX

Sergej Lebedev "Vid glömskans rand"

Vad gör du om du får veta att blodet i dina ådror är en mördares blod? Att han som räddade ditt liv och betalade för det med eget har andras liv på sitt samvete. Mångas liv. Nej, ”Vid glömskans rand” är inte en deckare. Boken är ett slags katabasis, en resa rakt ner i Sovjethistoriens mörkaste mörker. 

Maciej Zaremba "Huset med de två tornen"

En briljant skriven, annorlunda självbiografi som snarare ställer frågor än svarar på dem. ”Inte ens nu vet jag om det var bra eller dåligt att växa upp på ett sinnessjukhus. Jag har inget att jämföra med.”

Jujja Wieslander. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Jujja Wieslander "Mamma Mu låtsas"

Ja, jag tycker faktiskt det: den nya Mamma Mu-boken, sedvanligt kongenialt illustrerad av Sven Nordqvist, är en fantastisk julläsning. Här ville jag skriva: "även för vuxna", men hejdade mig i tid. Det är fantastisk läsning. Punkt.

Det är fantastisk läsning. Punkt.

 

PER WIRTÉN

Balsam Karam "Händelsehorisonten"

En säregen ny röst i svensk litteratur. Rå. Stilsäker. In progress. Utkantfolkets kvinnliga Che Guevara bränner ner Stadsbyggnadskontoret och skickas sedan i raket till mars. Samtidsanda.

Alexandra Pascalidou "Mammorna"

En journalistisk bragd. Valrörelsens fördummande förortsförakt besvaras, av kvinnor som bor där. Som vet. Som känner. Som tänker. Som kan tala. En återställare från verklighetsflykten.

Steve Levitsky & Daniel Ziblatt "How Democracies Die"

Två statsvetare kartlägger hur demokratier avskaffas. Inte genom statskupper, utan små stegvisa beslut. Demokratins lönnmördare sitter redan i Riksdagen. En handbok för bästa försvar. 

En journalistisk bragd

 

KALLE LIND

Göran Jonsson: "Frihetens blå toner"

En noggrann och tämligen komplett översikt över jazzens framfart i Sverige, från 1920-tal till nu. Jonsson lyckas med konststycket att både lägga ut händelserna på en kronologisk linje och analysera stilar och motsättningar, utan att missa de goda anekdoterna.

Lars Jacob Jacobsson/Peter Wahlqvist: "Nationalboken – den enda sanna skrönan om Nationalteatern"

Två äldre mäns minnesanteckningar från en tid i landets kanske kaxigaste fria teatergrupp, framlagda med ett uppkäftigt tonfall som vittnar om att retstickeränderna fortfarande inte gått ur.

Anita Haglöf. Foto: Sevda Svensson.

Anita Haglöf/Håkan Lahger: "Jag var Ingmar Bergmans hushållerska" 

Inte det mest välskrivna eller mest grundläggande som skrivits om demonregissören under Bergmanåret, men ett utmärkt komplement till hagiografierna och en välgörande påminnelse om att Den Stora Konstnären kan vara en liten människa.

En välgörande påminnelse om att Den Stora Konstnären kan vara en liten människa

 

GUNILLA BRODREJ

Leila Slimanï: "Vaggvisa"

Djup är klyftan mellan samhällsklasserna och tunn är hinnan mellan dröm och mardröm när det lyckade paret i karriären anställer en barnflicka som verkar kunna allt. Dessutom en beskrivning av det mångkulturella Paris med fantastiska perspektivförskjutningar. 

Lars Berge: "Vargattacken" 

Genom den sorgliga vargattacken när en djurskötare förolyckades i Kolmården skriver Lars Berge en större berättelse om människans grymma tradition att använda djur för sitt höga nöjes skull. Dessutom blir man klokare.

Helena Öberg och Kristin Lidström: "Kattvinden"

En tjock och vacker bildroman som på ett spännande och filmiskt sätt varvar bildberättande med skriven prosa. Dessutom känns den lite som "Downton Abbey" – och det gör ju inget.

Människans grymma tradition att använda djur för sitt höga nöjes skull

 

ELIN GRELSSON ALMESTAD

Carolina Setterwall, "Låt oss hoppas på det bästa"

En brutal berättelse om sorg, men lika mycket en modigt självkritisk reflektion över en kärleksrelations upp- och nedgångar.

Elise Karlsson, "Gränsen"

En mosaik över vår tid tillika en andnödsskapande skildring av människans tillkortakommanden och sökande efter mening.

Volker Weidermann, "Oostende 1936"

Ett mörker lägger sig över Europa och en sista sommar möts intellektuella och frihetskämpar på den belgiska badorten Oostende. Med författarna Stefan Zweig och Joseph Roth i centrum tecknar Weidermann en både dokumentär och litterär bild av motstånd och sorg i Hitlers skugga.

...en modigt självkritisk reflektion över en kärleksrelations upp- och nedgångar.

 

ULRIKA KNUTSON

Peter Englund, "Stridens skönhet och sorg"

Englund sätter punkt för sitt storverk om första världskriget. En fackbok, men också ett körverk för fyrtio röster. Historien betraktas alltid med facit i hand, ovanifrån. Peter Englund gör tvärt om. Han lyckas berätta historia i ögonhöjd.

Varlam Sjalamov "Genom snön. Berättelser från Kolyma"

Sjalamov är en av Svetlana Aleksijevitjs favoriter. Hon kallar honom Gulags störste skildrare. I sjutton år överlevde Sjalamov kyla, hunger och tortyr i Stalins läger. Resten av livet använde han till att skildra människan i hennes storhet och ynkedom.

Caroline Ringskog Ferrada-Noli Foto: JOSEFIN BÄCKSTRÖM / NATUR OCH KULTUR

Caroline Ringskog Ferrada-Noli, "Rich boy"

Ferrada-Noli skojar gärna med stereotyper, men hennes gestalter i "Rich boy" är högst levande. Vare sig de steker pannkakor, trippar på syra, parerar knytnävsslag i graviditetens trettonde vecka eller hasar bland feta patienter i långsam rundpingis på Beckomberga. En roligt sorglig roman.

En roligt sorglig roman.

 

MARIA EDSTRÖM

Magnus Dahlström, "Hemman"

En kusligt välskriven "fantasy-thriller" i svensk landsbygd.

Mirja Unge, "Jag går och lever"

Lysande om en ung kvinna i glesbygd långt före metoo.

Didier Eribon, "Tillbaka till Reims"

Insiktsfullt och personligt om fransk arbetarklass väg mot Le Pen

 

 

Ända fram till jul publicerar Expressen Kultur julklappstips från våra medarbetare.