Detta är mode när det är som absolut bäst

MODE | RECENSION. "Balenciaga" och "Borås" är två namn som sällan använts i samma mening. Baskiske formgivaren Cristóbal Balenciaga var mästarnas mästare inom fransk haute couture, medan Borås är hem för svenska lågprisföretag som Ellos och Gina Tricot. Tråden som binder dem samman är relationen till det textila: Borås var länge den svenska textilindustrins huvudstad, medan Balenciagas djupa kunskap om textila material utgjorde utgångspunkten för hans designprocess. Textiliernas karaktär påverkade plaggens konstruktion, inte tvärtom. Därför är det inte konstigt att första gången en utställning från Victoria & Albert Museum i London lånas ut till ett svenskt museum är det just Balenciaga-plagg som ställs ut i Borås. 

Blir rörd

Balenciaga, om man begränsar sig till de åren då modehuset styrdes av Cristóbal Balenciaga själv, är ett tacksamt ämne att göra utställning om. Kläderna är skulpturala och förföriska, med en sällan skådad elegans och förfining. Jag blir snudd på rörd inför de handgjorda plaggen, uppsydda enligt haute couturens komplicerade regelverk. Detta är mode när det är som absolut bäst. Få har varit ens i närheten av Balenciagas förståelse för och kunskap om mode och textil, och att drygt 40 av hans plagg nu är utställda på svenskt museum är en historisk händelse. 

Särskilt fin är korridoren i utställningsrummets bortersta del, där plagg har fotograferats med hjälp av röntgenteknik så att snillrikt dolda konstruktioner avslöjas för besökaren. Det här sättet att öppna upp plaggen och visa insidan, utan att  låta besökaren att röra de känsliga kläderna, är ett smart och snyggt sätt att förmedla kunskap. 

Balenciagas kreationer är tematiskt presenterade i glasmontrar. I mitten av det dunkla rummet har ett slags "rum-i-rummet" byggts upp, med plagg av kreatörer som påstås ha "inspirerats" av Balenciaga. Här undrar jag över både urval och idé – som modeskapare utgår du ständigt från kroppens funktion och form, därför finns det vissa teman – som volym, konstruktion, komfort – som är allmängiltiga, snarare än specifika för just Balenciaga. 

På en utställning om Balenciaga är det honom jag vill se

I vissa fall är kopplingen så svag att jag undrar om det mest handlar om att plaggen var tillgängliga för att ställas ut. Oftast är det inget fel på kläderna i sig, men på en utställning om Balenciaga är det honom jag vill se, inte till synes slumpmässigt valda kläder från Rick Owens, J W Anderson eller Emanuel Ungaro. Till stor del upplevs den här delen, som består cirka 40 plagg och utgör nästan hälften av utställningen, som utfyllnad. Det är synd när utställningens kärna i sig är både unik och fint presenterad. 

Philip Warkander är fil dr i modevetenskap och medarbetare på Expressens kultursida.