Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Pandemin kan kasta oss in i en ny epok

Kinas president Xi Jinping, även ordförande i det kinesiska kommunistpartiet.Foto: JU PENG / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON
Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska Pen och journalist.Foto: ÅSE BENGTSSON HELIN / ÅSE BENGTSSON HELIN

Står vi i själva verket vid en avgörande punkt i historien?

Jesper Bengtsson, ordförande för Svenska Pen, fruktar att pandemin kommer driva världen i en totalitär riktning.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Coronaviruset sprids över världen, och dess regeringar tar till allt mer dramatiska åtgärder för att stoppa det.

Elever skickas hem från sina skolor. Gränser stängs. Stora arrangemang stoppas. I många länder, inte minst i Europa, råder just nu undantagstillstånd.

Det låter dramatiskt. Undantagstillstånd är något som råder i krig, eller vid en statskupp. Men det finns faktiskt inget ord som bättre kan beskriva det som händer.

Det danska besluten, att förbjuda alla folksamlingar över tio personer, är kanske det tydligaste exemplet. I Burma under militärjuntans 40 år vid makten fanns det en begränsning på fem personer. Där och då handlade det om att stoppa alla folkliga protester. 

Det har blivit svårare och farligare att arbeta som oberoende journalist.

I Europa 2020 handlar det om att stoppa ett virus.

Alla de åtgärder vi nu ser är säkert motiverade. Det är av yttersta vikt att stoppa virusets spridning. Alternativet är tusentals dödsfall som kanske gått att undvika.

Det vill ingen av oss se.

Men jag är också rädd för vad de extraordinära åtgärder som nu sätts in kommer att innebära för våra samhällen på längre sikt. Står vi i själva verket vid en avgörande punkt i historien? En punkt där en akut kris och de nödvändiga åtgärder som vidtogs för att lösa den tippade oss över kanten till en ny epok? En epok bortom det öppna och demokratiska samhälle vi vant oss vid och under lång tid tagit för givet?

Utvecklingen i totalitär riktning har ju redan pågått en tid. I rapport efter rapport har organisationer som verkar för mänskliga rättigheter varnat för att världens regeringar stramar åt yttrandefriheten. Det har blivit svårare och farligare att arbeta som oberoende journalist. Farligare att skriva de obekväma samhällsskildringarna. Farligare att samla människor i protest mot missförhållanden eller i opposition mot de som har makten.

Epidemin riskerar att driva på den utvecklingen.

Pappa med sin son i Peking under Corona.Foto: ANDY WONG / AP TT NYHETSBYRÅN

Från Kina, som redan tidigare legat främst i utvecklingen av ny övervakning, kommer det tydliga varningssignaler. För att stoppa viruset har myndigheterna introducerat en myriad av kontrollmekanismer. För att komma in i sin lägenhet eller på arbetsplatsen måste kineser i de drabbade områdena scanna en kod, skriva ned sitt namn, sin kroppstemperatur och var man rest under den senaste tiden. Telekomföretag läser av människors rörelsemönster via deras mobiltelefoner och sociala medieföretag har upprättat larmfunktioner där användarna kan berätta om någon i deras närhet verkar sjuk. 

Den ansiktsigenkänningsteknik Kina utvecklat på senare år kan nu också prövas i större skala. Kinesiska företag kan numera automatiskt identifiera ansikten även i stora folksamlingar och utvecklar teknik som kan avgöra om personen har feber.

Hongkongbaserade journalisten Lily Kuo skrev nyligen om detta i The Guardian:

”Jag vet inte vad som kommer att hända när epidemin är över. Jag vågar inte ens tänka på det”, sa en ung kvinna i Shanghai.

Ibland är det motiverat med undantagstillstånd.

Oron är förstås motiverad. Varför skulle makthavare som Xi Jinping i Kina, Erdogan i Turkiet, Putin i Ryssland, Orbán i Ungern eller ens Donald Trump i USA avstå från att utnyttja läget och göra mer av det de redan påbörjat? Och hur kommer det påverka debatten i Sverige? Här har de auktoritära tendenserna inte slagit igenom på samma sätt som i andra delar av världen. Kommer det förbli så efter coronans tid?

För oss som arbetar med det fria ordet finns det all anledning att vara uppmärksamma. Vi måste bevaka utvecklingen, granska de steg som tas, kritisera det som blir fel.

Just nu är inte det läget. Insatserna nu måste till. Viruset måste stoppas. Allt annat vore förstås vansinne. Ibland är det motiverat med undantagstillstånd. Det avgörande blir vad som händer sedan.

 

Av Jesper Bengtsson

Jesper Bengtsson är ordförande i Svenska Pen.

 

När blir SD ett hot mot svensk teater?

Nytt avsnitt av Kulturkriget!

Denna vecka möts Ulf Brunnberg, Suzanne Osten och Gertrud Larsson i en debatt om svensk teater.

Dessutom berättar författaren Stig Larsson om sin upplevelse av att refuseras och censureras av Dramaten. ”De har sina fördomar och jag får delvis skylla mig själv – jag har ju varit så jävla otrevlig.” Programledare: Daniel Sjölin.