Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ömsint och vass debut om förorten

Wanda Bendjelloul.Foto: Sofia Runarsdotter / Weyler förlag
”Dalenglitter”Foto: Weyler
Maria Edström.Foto: OLLE SPORRONG

”Dalenglitter” är ett nedsättande epitet för tjejer som klär upp sig för pråligt.

Maria Edström läser Wanda Bendjellouls vassa romandebut om hårt arbete vid klassgränsen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. Det är inte nån av de ”naturliga” villaflickorna från Gamla Enskede på andra sidan tunnelbanespåret som kallar henne för ”Dalenglitter” – ett nedsättande epitet för tjejer som klär upp sig för pråligt med fake-märkeskläder och där man kan sätta valfri Stockholmsförort som prefix.

Utan det är Jamila, Tensta-bo och arbetskamrat på hamburgerrestaurangen som surar: ”Du bara vill för mycket”. 

Det namnlösa romanjaget i Wanda Bendjellouls debut bor i typiskt 1980-talsaktiga Dalen och vet allt om svår-migrerade klassgränser vassa som taggtråd. ”En roman om hårt arbete” lyder underrubriken och det handlar inte bara om den lysande, närmast dickenska arbetsplatsskildringen av köttpuckshaket; om hur armarna ser ut efter en tid vid grillen (skär du dig, frågar skolkuratorn oroligt), hur 5 gram isbergssallad exakt känns i handen, hur kort ett toabesök ska vara. En arbetsmanual sammanfattad av Britneys Spears kärnfulla ”Work bitch!”

Det är helt uppenbart att inte bara hennes egen utan också hennes mors och mormors historia är en litterär guldgruva.

Det hårda arbetet består också i att skapa nåt slags kontroll, rörlighet, agens. Att spara till ett körkort och skoja med Jamila att de gillar bilarna mer än killarna ”jag ville nästan slicka på lacken”. Bendjelloul fångar den där sinnliga besattheten efter märkesväskor, kläder, bilar – ting som blir till biljetter, pass till ett slags Insta-land. 

Men mamman finns där, hon som med kärv teatralisk omsorg natt-messar ”Är du mördad?”. Och på ett begravningsbesök i Polen där en kusin dött i en arbetsplatsolycka, finns mormodern med sin malkuledoftande famn och sin plastinklädda fjärrkontroll som prasslar så trivsamt framför tv:n med veckans patriot. 

Wanda Bendjellouls debut är både vass och ömsint men jag kan ändå inte låta bli att undra varför hon prompt måste skriva om ung person i ett slags vag nutid enligt konceptet förort=ungdom? För det är helt uppenbart att inte bara hennes egen utan också hennes mors och mormors historia är en litterär guldgruva. 

 

ROMAN

WANDA BENDJELLOUL

Dalenglitter: en roman om hårt arbete

Weyler, 315 s.

 

Maria Edström är medarbetare på Expressens kultursida.