Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Offentlig konst – en politisk stridsfråga

"Margaretha Krook" av Marie-Louise Ekman. Populär att plåta.

Foto: Cornelia Nordström

Den 9 juli röstar Europaparlamentet i frågan.

Foto: Kristofer Sandberg

Konsten i det offentliga rummet har, efter att ha fört en tynande tillvaro i decennier, plötsligt seglat upp som en politisk stridsfråga. Inte här hemma i Sverige förstås, men väl på europeisk nivå.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Egentligen är det inte ens själva konsten, bara avbildningen av densamma. I ett försök att samordna alla de 28 medlemsländernas olika tolkningar av fenomenet "panoramafrihet" – alltså den inskränkningen av upphovsrätten som gör det möjligt för alla att fotografera och avbilda konstverk och byggnader som är placerade ute i samhället – har ett av Europaparlamentets utskott landat i en något besvärlig slutsats: Panoramafriheten bör inskränkas för kommersiella ändamål.

 

Det låter kanske lovvärt, men frågan är var man drar gränsen. Är ett uppladdat foto på Instagram eller Facebook icke- kommersiellt? Nätencyklopedin Wikipedia, som sitter på enorm bildbank av svenska offentliga konstverk, flaggar för att man kan tvingas radera tiotusentals bilder om ändringen träder i kraft. Dessutom riskerar konstnärer och arkitekter att bli nedringda av oroliga turister som undrar om det är okej att just deras plåtschabrak syns på semesterbilderna.

Den 9 juli röstar Europaparlamentet i frågan. Förhoppningsvis har de svenska ledamöterna tagit sitt förnuft till fånga då.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!