Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Oenigheten tillhör den judiska traditionen

Negar Josephi är journalist och medarbetare på Expressen Kultur. Foto: Karl Gabor
Synagogan i Stockholm.Foto: Olle Sporrong

Det tycks ibland vara personer som kallar sig liberala som har svårast att tolerera andras sätt att utöva sin religion.

Negar Josephi ifrågasätter Dagens Nyheters bild av att Judiska församlingen i Stockholm har drabbats av en reaktionär kulturrevolution.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

– Ska vi gå tillsammans?

– Ja, det kan vi göra.

– Jag går till stora.

– Men det är lite som en kyrka. Jag går till sessionssalen.

– Men jag tycker om stora. Jag har gått dit sen jag var barn med pappa och vi promenerade hem på kvällen.

– Men vi kan ju ses efteråt när det är slut. Vi ses utanför församlingshuset.

Så kan en konversation mellan två vänner i Stockholm låta, en dag innan Jom kippur. Det är det fina med Stockholms judiska församling. Att man kan vara olika i sin syn på religion, kultur och identitet.

En som håller både sabbaten noga och kosher. En annan som äter cheeseburgare och bara besöker synagogan på Jom kippur. Somliga avskyr den israeliska politiken, andra försvarar den. Trots olikheter så finns en sammanhållning.

Jag har vänner bland både religiösa och sekulära församlingsmedlemmar. Söndagen den 18 december domineras Dagens Nyheters förstasida av ett fotografi från ett kök där jag suttit många gånger. Ätit fantastisk, hemlagad pizza och druckit hinkvis med Cola zero. Diskuterat allt mellan himmel och jord, ofta varit oeniga, skrattat mycket. Min icke-judiske man har varit med många gånger och aldrig behandlats annorlunda.

Aron Verständig tog över

Isak och Anna Nachman, det ortodoxa paret på bilden, hör till de mest toleranta människor jag känner. Lite väl toleranta ibland, kan jag tycka. På bilden bär hon svart långklänning ”i enlighet med de religiösa buden”, enligt bildtexten. Det finns inget sådant bud.

”Kommer ortodoxins regler prägla hela församlingen? Kommer ortodoxins diskriminering av kvinnor i synagogan och ortodoxins förbud mot praktiserad homosexualitet prägla andra verksamheter? Kommer de ortodoxa förbuden mot arbete och bruk av elektricitet under vilodagen att kasta en skugga över församlingslivet?” varnar Dagens Nyheter och fortsätter: ”Kommer kulturverksamheten slockna? Israelkritik bannlysas? Mer nationalism och mindre liberalism?”

Plötsligt är alltså judiska församlingens mångfald ett problem. Ett hot. Vad har hänt?

Ifjol hände något ovanligt i församlingspolitiken. För första gången på 20 år vann inte det "kulturorienterade" partiet Judisk Enhet församlingsvalet, och mångåriga ordföranden Lena Posner-Körösi fick lämna över klubban till Aron Verständig från det mer traditionsinriktade Judisk Samling.

Varför? Den enda förklaring som erbjuds i Dagens Nyheter – att de religiösa i församlingen blivit fler – framstår som otillräcklig. För även om den gruppen ökar så sker det från en klart blygsam utgångspunkt (2,9% av medlemmarna, enligt DN). Hur kan en sådan grupp plötsligt ”ta över” i ett demokratiskt val? Med god marginal dessutom: 741 röster mot 565, av 1645 röstande. Det är svårt att förstå.

Bygget av Bajit

Om Dagens Nyheter hade varit intresserat av verkliga orsaker så fanns de rakt under näsan på tidningens reporter Björn af Kleen. Bygget av det nya, judiska centret Bajit – som invigdes i september, och förekommer i DN-artikeln – är en av de största satsningarna någonsin inom den judiska gemenskapen i Sverige. Projektet har kantats av problem och oförutsedda kostnader, och blivit ”betydligt dyrare än det ursprungliga byggbeslutet” som Michael Zamek, ekonomiansvarig på Judaica – den stiftelse som står för lejonparten av finansieringen av Bajit – skriver i församlingsbladet Tachles.

Intäktssidan har också problem, då bevakningskostnaderna gör det "näst intill omöjligt att hyra in sig i Bajit”. I en annan artikel i samma Tachles varnar församlingens ekonomiansvarige, Michael Cohn för "kraftiga kostnadsökningar” framöver.

Bajitprojektet har planerats, projekterats och förverkligats under Lena Posner-Körösis ordförandeskap. Det ser ut som att hon nu förlorat många församlingsmedlemmars förtroende.

Själv ser hon i stället en reaktionär kulturrevolution. Och får hjälp av Sveriges största tryckta morgontidning att måla upp den bilden.

Oenighetens tradition

I dessa dagar är det nog inte så svårt att övertyga en genomsnittlig DN-läsare om kopplingen mellan religion och intolerans. I synnerhet inte om man kan peka på att det förekommer könsroller i liturgin och en och annan med sexualkonservativa uppfattningar i gruppen. Men ingenstans på artikelns fyra uppslag kan Dagens Nyheter ge något enda, konkret exempel på hur ”ortodoxin” påtvingat någon annan inom församlingen sitt sätt att leva, tänka eller tillbedja.

De enda som tycks ha svårt att tolerera andras sätt att leva sina liv och utöva sin religion verkar i stället, märkligt nog, vara de som kallar sig liberala.

Men jag är inte så orolig över det. En judisk tradition som både religiösa och sekulära brukar bekänna sig till är oenighetens. ”Fråga två judar och du får tre svar”, brukar vi säga – inte utan mallighet.

Det är inte ett hot. Det är vår identitet.

 

Negar Josephi är journalist och medarbetare på Expressen Kultur.