Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Oblivion High 1: Kolik förlag

Hanna Höglund läser Johanna Koljonens och Nina von Rudigers serieroman Oblivion High 1.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Serieroman

OBLIVION HIGH 1 | Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger | Kolik förlag | Ålder 13+

Det börjar som mysig urban fantasy med en näckenfigur som börjar högstadiet i Upplands Väsby och slutar i en kritisk analys av betraktarens vuxna och förfrämligade öga i förhållande till japanskt lolitamode.

Mangan Oblivion high av Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger är kulturjournalistisk fantastik av bästa märke, för både nyblivna högstadiekids som kämpar för sin plats i gruppen och vuxna som jag som inte kan släppa taget om feministiska fantasy-tv-serien Buffy the vampire slayer.

Först fick den ges ut i Finland eftersom inga svenska förlag trodde på genren. Sedan nappade Kolik förlag med sin inriktning på fantasy, skräck och feministisk erotik.

Det gjorde de rätt i. Denna första volym i serien om tjejkompisarna Soon Mi och Nin som blir vänner med den förklädde näcken Nix är varm och rolig – och filmiskt, rytmiskt och rappt berättad i korsklippta minnesbilder-möter-nutid.

Invändningen att det för en ovan mangaläsare kan vara svårt att skilja ut vem som är vem bland alla spretiga, halvkorta frisyrer kan lika gärna vändas till en poäng: vem som är kvinna och vem som är man är inte viktigt – därav Oblivion highs subversiva potential.

Näcken Nix är en klockren "hen" som går i gång på japanskt tjejmode och lätt hade gått till skolan i kortkort kjol och lårhöga strumpor om inte hans nya tjejkompisar sagt nej. Han är en flytande varelse i ständig förvandling, på resa mellan världar, även om han i Upplands Väsby kommer att stöta på motstånd.

Vuxenheten fördömer Soon Mi, Nin och Nix när de glatt ställer upp i ett lättklätt modereportage med japanska förtecken – och raskt införs en klädkod på skolan där hängiga byxor hissas upp över rumpor, korta kjolar förbjuds och slöjor tvångsåker av, av moraliska skäl.

Och Koljonen och Rüdiger kompletterar händelsen med en populäranalytisk essä i ämnet.

Det är sådana inslag som gör Oblivion high till en alldeles egen korsning mellan diskussionsunderlag och äventyrsberättelse, mellan finsk-svensk-japansk folkloremanga och medelklasskorrekt enruteserie med samhällskommentar. Fast roligare. Jag väntar med spänning på del två.