Leif Andrée och Anna-Lena Efverman. Foto: Niklas Hellgren.
Leif Andrée och Anna-Lena Efverman. Foto: Niklas Hellgren.

Nu tar Ester Nilsson plats, mansplainar och är kåt

Publicerad

Martina Montelius har dramatiserat Lena Anderssons "Utan personligt ansvar".

Lars Ring roas av ett rappt sorgespel om förhållandets strategier.

RECENSION | TEATER. Ester Nilsson är en kategorisk människa. Det relativas motsats. När han i berättelsen tror på den absoluta Kärleken tror hon på Sanning, samt Tvåsamhet. Hon gör det verkligen inte lätt för sig. Ibland är Ester som utsläppt ur en Brontëroman, fast hon rör sig hemtamt genom sin stad, i stället för på gröna hedar. Romanen ”Utan personligt ansvar” är en fin Stockholmsskildring. Också.

Storartad diskussion

Lena Andersson skrev först ”Egenmäktigt förfarande” där hon beskriver hur Ester Nilsson drabbas av demonfilmregissören Hugo Rask. En storartad diskussion om verkliga förlagor, om hämnd och ansvar kom att följa. Boken har dramatiserats på minst två sätt. Därefter kom romanen ”Utan personligt ansvar” 2014 – en uppföljning på samma tema men med andra förutsättningar. Vår Ester har hittat en intellektuell, professionell yrkesroll men faller för skådespelaren Olof Sten (gift med en annan förstås) via en brutalt fysisk attraktion.

En sträng skola

Texten är ett Rorsachtest – en bläckfläck som man får beskriva efter egen förmåga, och behov. Lena Andersson skriver på en gång ett passionsdrama och en sträng skola för kvinnor som ligger med äkta män. Den här gången har Ester övertaget med en briljant hjärna och analysförmåga. Hon är sin egen dramaturg. Hon pusslar deras båda liv till en iscensättning, lägger till undertexter och överbyggnader. Istället för att njuta begär hon allt som 1800-talet haft att erbjuda: en dröm om villkorslös, romantisk kärlek.

 

LÄS MER – Nils Schwartz recenserar romanen "Utan personligt ansvar"

 

Martina Montelius har nu klippt och klistrat ihop en dramatisering av denna text som redan från början var en metateatral tragedi. Det är märkligt med dessa anderssonska texter, på scenen blir romanerna ytterst komiska. Montelius har valt att visa den ”manliga” sidan av Ester – hon tar plats, mansplainar, är kåt –  och den ”kvinnliga” auran hos Olof: passiv, intuitiv, offerkofta. Regissören Rickard Günther å sin sida väljer att visa upp rollerna som exempel. Här visas strategier, inte psykologisk realism, egentlig attraktion eller fuktiga sexakter.

Leif Andrées charm

En moralitet, som sagt. Och rolig. På premiären var stycket dock inte helt färdigrepeterat. Leif Andrées Olof har en oskuldsfull närvaro och charm, Ester projicerar allt hon kan på hans konstnärlighet. Anna-Lena Efverman låter Ester vara kylig på ytan, hon är ett citatlexikon och hittar geniala metaforer – men faller och faller. Hon är oförmögen att uppfatta sina egna kvalitéer utan manlig spegel. Det är ett sorgespel, men också en skicklig och rapp scenbearbetning av en text med rent ekonomiska fakta om samtida livslögner. 

 

Teater

Utan personligt ansvar

Av Lena Andersson

Dramatisering Martina Montelius 

Regi, rum, ljus Rickard Günther 

Rum, kostym Ulla Oddsdotter 

Teater Brunnsgatan 4, Stockholm

Speltid Tid 2.40 t.

 

AV LARS RING

Martina Montelius är medarbetare på Expressens kultursida. Därför recenseras föreställning av Lars Ring som är teaterkritiker på Svenska Dagbladet. 

 

LÄS MER – Gunilla Brodrej: Befria Ester

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag