Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu kan vi designa bebisar till friska supermänniskor

Farshid Jalalvand är fil dr doktor i mikrobiologi vid Lunds universitet och kulturskribent.Foto: Saman Bakhtiari
Franska Emmanuelle Charpentier är en av de två forskare som tilldelas Nobelpriset i kemi.Foto: CLEMENS BILAN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Nobelpriset i kemi gick till forskare bakom utvecklingen av den revolutionerade ”gensaxen” Crispr.

Farshid Jalalvand skriver att vi måste börja debattera den ”genredigerade” människan.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. Vetenskaplig utveckling följer inte en rak linje. Till exempel har forskare länge vetat vilken muterad gen som leder till Huntingtons sjukdom och hur man teoretiskt sett skulle kunna reparera den. Problemet var bara att ingen hade lyckats utveckla en bra metod för ”korrigeringar” av mänskliga gener. Forskare hade svaren, men inte medlen. 

Parallellt med detta studerade mikrobiologen Emmanuelle Charpentiers forskningsgrupp, då verksam vid Umeå universitet, hur bakterier försvarar sig mot virusangrepp. Hon tog hjälp av biokemisten Jennifer A. Doudnas grupp vid UC Berkeley och tillsammans knäckte de mekanismen för Crispr-systemet 2012. De insåg meddetsamma potentialen i sin upptäckt: om man återanpassar de bakteriella Crispr-enzymerna kan man utveckla den ”gensax” som genterapin så länge väntat på.

Ur ett teknologiskt perspektiv är det anmärkningsvärt att grundforskning om bakteriers immunförsvar ledde till ett genombrott inom medicin – man kan med hjälp av Crispr inom en snar framtid bota genetiska sjukdomar och behandla cancrar på nya, innovativa sätt. Nästa gång politiker populistiskt basunerar ut att det ska satsas pengar på ”innovationsforskning och entreprenörskap” kan det vara på sin plats att påminna att många av de största teknologiska genombrotten uppstått tack vare grundforskningen.

Framtiden står för dörren, obrydd om komplexiteten.

Men mer häpnadsväckande än den medicinska utvecklingen är Crisprs potential att omdana samhället. Vi kan nu i princip skapa genredigerade designerbebisar som har starkare muskler, bättre minnen, behöver mindre sömn och lever längre. I Kina har det redan fötts två barn som med hjälp av experimentell Crispr gjorts hiv-resistenta. Man kan förvänta sig att detta bara är början.

I de flesta av världens länder är det förbjudet att införa genetiska ändringar som går i arv i människor. Men hur länge till? De etiska problemen som uppstått i genredigeringsteknologins kölvatten är komplicerade. Är det etiskt försvarbart att låta bli att bota foster som vi vet med säkerhet kommer utveckla Huntingtons när det är relativt enkelt att reparera den muterade genen i embryostadiet? Å andra sidan finns det ingen tydlig gräns mellan att förhindra sjukdom och förstärka en människa genetiskt – det är i närmaste en gråskala. Kanske blir lagstiftningen kring genredigering i framtiden något som kan liknas vid när nya sporter vill inkluderas i olympiska spelen – ”muskeldystrofi är en allvarlig sjukdom och borde också få vara med!”.

De etiska problemen är som sagt svåra.

Den som är lagt åt det dystopiska hållet kan säkert spinna vidare på Crisprs utvecklingsmöjligheter: mänsklig genredigeringskapplöpning, supersoldater, hybridorganismer. Eller vad sägs som den totalt skeva rättviseaspekten? Genredigering är en relativt billig teknologi men långt ifrån alla kommer ha råd med det. Hur ställer vi oss till att vissa klasser eller nationer kan utrota genetiska sjukdomar i den egna gruppen eller förstärka sig genetiskt? Hur blir samspelet med ”de andra”? Kommer människor behöva bära identifikationsmarkörer för sin genetiska renhet för att vistas bland ”de upphöjda”? Eller om vi vill undvika den utvecklingen, är det Huntingtonbarnen och company som då får betala priset?

De etiska problemen är som sagt svåra. Men framtiden står för dörren, obrydd om komplexiteten. Det behövs en mer livlig nationell debatt om årets Nobelprisupptäckt.

 

Av Farshid Jalalvand
Farshid Jalalvand är fil dr i mikrobiologi vid Lunds universitet och kulturskribent.

Lyssna på ”Två män i en podd”

https://embed.radioplay.io?id=73816&country_iso=se

 

En sökande podd från Expressen Kultur – om manlighet, kärlek och ensamhet. Med två av kultursidans främsta namn: Radiostjärnan Eric Schüldt och Daniel Sjölin, författare och tv-profil. Självhjälp för intellektuella.