Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nu hotas litteraturen i både öst och väst

I filmen ”Fahrenheit 451” bränns privata bibliotek.
Foto: Rights Managed / TT NYHETSBYRÅN
Per Wirtén.

Från flera håll i världen kommer politiska direktiv med syfte att kontrollera kunskapsförmedlingen. 

Per Wirtén ser hur rädslan för nyanser hotar den fria litteraturen i såväl Ungern som USA.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

IDÉ. Slutscenerna i François Truffauts filmatisering från 1966 av ”Fahrenheit 451” är vackert melankoliska. Människor rör sig genom en björkskog. Var och en har memorerat en klassisk roman, som de dagligen reciterar för att inte glömma. Snön faller. En döende man för vidare sin långa text till en ung pojke.

De är på flykt från en stat som kriminaliserat böcker. Brandkåren bränner privata bibliotek. Läsare förs bort. Angiveri uppmuntras.

Tidigare har jag tänkt att filmen är en charmigt föråldrad kvarleva från de totalitära systemens avslutade epok. Men när jag nu såg om den igen — en kväll så varm att mina egna böcker nästan självantände — kändes berättelsen plötsligt aktuell, som om bokbrandkåren bara varit på tillfällig semester och nu väntar runt hörnet, igen.

Konsekvenserna av den ungerska lagen som förbjuder upplysning för unga om normbrytande sexualitet är ännu oklara. Men den kommer säkert innebära att en rad barn- och ungdomsböcker successivt rensas ut. Kan romaner som de som amerikanen Ocean Vuong skriver, med sina nakna skildringar av homosexuell kärlek, ens finnas i bokhyllan hemma hos barnfamiljer utan att angivare anmäler? 

I Truffauts ”Fahrenheit 451” är böcker kriminaliserade.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Inför höstterminen har polska lärare ålagts att propagera för familjevärderingar och förtryckande könsnormer. Ingen kan längre undervisa om Henrik Ibsens ”Ett dockhem”. Kommer den kasseras av regelmedvetna skolbibliotekarier?

För en tid sedan skrev den amerikanska historikern Timothy Snyder en viktig artikel i NY Times (29/6) om hur kunskapsförmedling börjat strypas i både Ryssland och USA. Han pekade på de ryska minnespolitiska lagar som nu gör det svårt, förmodligen straffbart, att skriva om till exempel Röda arméns massvåldtäkter mot tyska kvinnor under andra världskriget eller ens det enkla faktum att Sovjetunionen och Nazityskland var allierade under en tredjedel av kriget.

Mindre känt är att fem amerikanska delstater, med republikanska styren, infört undervisningsförbud för bestämda samhällsteorier, förklaringar och kunskaper. Fler delstater är på väg. Uttryckligen förbjuds kunskap om critical race theory, kritisk rasteori, det vill säga att rasismen ligger förankrad i USA:s historia, som en strukturell maktordning.

Det är böckerna de vill åt. Det är i dem kunskaperna samlas. Det är från dem oron sprids.

I ”Fahrenheit 451” bränner staten böcker för att utplåna minnen, känslor och komplicerad kunskap. På så vis ska människor bli lyckligare. Böcker framkallar obehag. De skapar ambivalens.

Med anmärkningsvärd pricksäkerhet upprepas nu samma motivering, men i verkligheten. Att höra rösterna i Truffauts 55 år gamla film är som att läsa om förbudsivern 2021. Undervisning som framkallar ”obehag, skuld och ångest” pekas till exempel ut i den amerikanska högern nystiftade lagar. Liknande önskemål kommer samtidigt från aktivistiska studentkretsar i form av trygga rum, fria från upprörande kunskap. Dissidenterna i björkskogen står för motsatsen. 


Per Wirtén är författare och medarbetare på Expressens kultursida. 





Lunch med Montelius - ”Musiker är det vackraste yrket”

https://embed.radioplay.io?id=86866&country_iso=se

Så blir kultur en studie i meningslöshet, därför läser man Knausgård och därför är musiker det vackraste yrket. Dessutom: Kristina Lugns hemliga last.

Expressens matiga omtalade kulturpodd med Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och redaktör Gunilla Brodrej.