Ensemblen i Mad men.
Ensemblen i Mad men.

Normerande galna män

Publicerad
Uppdaterad
Anna Hellgren ser mediemän digga Mad men.
Kanske är det så att världen inte behöver ännu en text om tv-serien som varenda skribent måste skriva minst några uppskattande rader om för att riktigt räknas i den populärkulturella offentligheten: Mad men.
Men det finns något så oerhört freudianskt mellan raderna i hyllningskören. Och då inte bara i den skolgårdsaktiga inställningen att den som inte tycker om Mad men helt enkelt inte har förstått och därför måste hålla tyst (Expressen 10/6).
Seriens främsta tillskyndare är väletablerade, heterosexuella kulturmän (och deras yngre, ännu barnlösa epigoner) som från sina positioner
i Stockholms innerstad och/eller villaförorter är noga med att framställa sig själva som moderna män.
Således svingar de sig i tweets och bloggar mellan dagisavslutningar och kultursidesuppslag – samtidigt som de ser ljuset i en tv-serie där deras motsvarigheter för 40 år sedan dricker sprit till frukost, klappar sekreterare på stjärten och matar frugan med benzo medan de själva kryssar vidare mellan karriärbekräftelse och knapplösa knull. Någon borde ringa radiopsykologen.
Nej, jag gillar inte Mad men. Inte för att jag är dum i huvudet, utan för att jag tycker serien är tråkig. Och för att den trots alla prålverk inte säger något som jag inte redan visste: att västerländska män med makt, som protagonisterna i Mad men, inte har särskilt mycket till övers vare sig för bögar, blattar eller kvinnor.

ANNA HELLGREN
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag