Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Nina Lekander

Därför ”sviker” jag – och jobbar för Bulletin

Nina Lekander, författare och kritiker.
Foto: BEATRICE LUNDBORG / DN / TT

Vänsterprofilen och feministen Nina Lekander har mött starkt negativa reaktioner på att hon blir redaktör på Bulletin.

Här förklarar hon sin syn på lojalitet, vänsterns ”regndans” och rätten att ändra sig.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. När min snälla men reaktionära farbror Cyril – ”Sara Lidman skulle aldrig ha åkt till Sydafrika och givit sig i lag med n*****” – under storstrejken 1980 låg och dog på sjukhus avlöste jag faster Birgit då och då. Han sov. Jag vakade. Jag läste ”Kvinnoliv förortsliv” av Expressenjournalisterna Margareta Schwartz och Susanne Sjöqvist. Jag vaknade.

Jag skakades. Klasskillnader fanns i flera dimensioner, jämte förstås könsförtrycket och gjorde ont; oförskyllt, oturligt och orättvist. Något, nästan allt, måste göras! Röd av skam mindes jag hur jag hemma hos en lågstadiekompis underlät att hälsa på en gubbe i jobbarkläder – inte fattade jag att det var hennes pappa. Då var ändå min högerröstande pappa notoriskt illa klädd. Och blev djupt olycklig när borgarna vann valet 1976.

BULLETIN

Bulletin är ett dagstidningsprojekt på nätet som ännu inte sjösatts. Drivande är Paulina Neuding, som ska vara chefredaktör, konsulten och skribenten Thomas Gür, nationalekonomen Tino Sanandaji och entreprenören Pontus Tholin. Bulletin har rekryterat ett flertal namn med konservativ eller liberalkonservativ hållning, som Alice Teodorescu Måwe och Ivar Arpi. Kulturchef är Fredrik Ekelund Marisol M, som betecknar sig som vänster. Folkpartiets tidigare partiledare Lars Leijonborg är en av dem som ska skriva krönikor för sajten.

Så jo, jag stammar ur den mytomspunna medelklassen. Den medelmåttiga medelklass som lätt förfaller till renegatism och påstås överge sina gamla ideal om rättvisa och frihet för den likaledes mytiska arbetarklassen. I ”vår senkapitalistiska tid”.

Jag känner mig hedrad, för både att jag får arbeta med Bulletin och får skit för det. Har väl aldrig varit så omskriven sedan Eldkvarn brann, eller var ihop med Eldkvarns saxofonist (ABF-bildad arbetarklass). Enligt Lennart Fernström i tidningen Syre står jag ”inte pall” utan har gett efter för auktoritära brunhögervindar. Fernström jobbar med guilt by association och buzzwords. Men kan åtminstone stava till Per Gudmundson.

Det kan inte bloggaren Lars Westerberg, som följer pengarna: Bulletins skribenter är köpta, alltså giriga, och i denna gravt högeranstrukna miljö kan lilla jag fortfarande ”framstå” som vänster. Men Westerberg använder vänligt nog inte Fernströms brunfärgade pensel i sitt inlägg utan skriver i stället ”deciderad höger”.

Man kan hursomhelst sällan förbli så himla deciderad och tvärsäker livet igenom. Så tonårsövertygad om att man har svar på alla frågor och alltid kan marschera i räta och obrutna led i demonstrationer – oavsett om härförarna är feminister, kärnkraftsmotståndare, fredsaktivister eller partimedlemmar.

Mansöverskott, förortsvåld, barnrån och fattigpensionärer ska försvinna av sig självt eller betyder ingenting

Jag glömmer aldrig när min bästis och jag gick i den stockholmska åttondemarsdemon just efter Olof Palmes död 1986. En självutnämnd ledarkader bestående av folkpartister och sossar befallde då Lesbiska feminister att ta ner sina stötande skyltar om våld och röt att hela demon skulle genomföras i tystnad till Palmes minne. Inte ens vår fina paroll ”Gratis tamponger, orgasm flera gånger” gick an.

Eller när Jon Voss dåvarande pojkvän (sosse, tror jag) och jag (syndikalist och ex-VPK:are) skanderade ”Kött är gott, päls är snyggt” i en queerdemo. Vi var några stycken som inte köpte hela veganpaketet.

För att citera min renegatkamrat Ann Charlott Altstadt: ”Jag tror att polariseringsfenomenet nog handlar mindre om åsikter och desto mer om hur de uttrycks, men framför allt vad personer kallas som uttrycker dem.”

Själv har jag svängt och tvekat i flera frågor, nog främst gällande prostitution, porr, droger och föräldraförsäkringen. Man får ändra sig. I Wikipedias artikel om trolöshetsdebatten på 1960-talet citeras Tage Danielsson: ”1. Var och en av debattörerna har sin egen definition på normlöshet och trolöshet. 2. Ingen av debattörerna känner till eller vill lära sig de övrigas definitioner. 3. Vi kan i alla fall vara rätt säkra på att människan är ett socialt väsen.” 

Socialt är ordet. För vad delar av vänstern nu sysslar med påminner om regndans. Mansöverskott, förortsvåld, barnrån och fattigpensionärer ska försvinna av sig självt eller betyder ingenting. Det kommer alltid regn – det vill säga pengar – som ska få jag vet inte vad att spira på en ändå redan dödsdömd planet.

För övrigt är jag yttrandefrihetsfundamentalist. Det är sundalistiskt. Jag menar, det var okej av Noam Chomsky – och Jan Myrdal – att försvara Förintelseförnekaren Robert Faurissons rätt att yttra sig. Att vara vidrig.

Jag är suffragett och kanske ultraliberal högersosse. Eller nä. Så nu ska jag lyssna på KSMB:s gamla fina sång ”Jag är ingenting”.


Nina Lekander är författare och kritiker, samt mångårig medarbetare på Expressens kultursida.

Lyssna på ”Lunch med Montelius”

spotify:episode:6xyHAxqn2cSMWS1SYfTWDE

En omtalad podd från Expressen Kultur – som tar er med bakom kulisserna i kulturvärlden. Med två av kultursidans stjärnor: Martina Montelius, teaterdirektör och författare, och kritikern Gunilla Brodrej. Podden är en hyllning till alla kulturtanter där ute oavsett kön.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.