– Jag tror inte att Sanna Nielsen är någon skurk som har onda avsikter, men den här typen av bilder sprider en klassisk stereotyp av asiater som lustiga figurer med stora tänder. Samma typ av bild av svarta människor skulle väcka ett stort motstånd, säger Carina Tigervall.
Hon är lektor i sociologi vid Lunds universitet och har bland annat skrivit boken "Adoption med förhinder" tillsammans med debattören Tobias Hübinette. Där intervjuar hon adopterade om vardagsrasism.
Skämt om asiater får inte bara de adopterade i studien att ha svårt att känna sig svenska. Det sätter också tydliga spår i deras vardag.
– Vissa undviker exempelvis att plocka upp en kamera offentligt. När flera med asiatiskt utseende ska till samma fest, berättar de att de undviker att gå dit tillsammans, eftersom asiater i grupp i sig anses skrattretande, säger hon.
– Det är en gammal stereotyp som fanns redan när Sven Jerring i OS utropade: "Japaner, japaner, överallt japaner".
Kinapuffarna
Debatten om vardagsrasism mot personer med asiatiskt utseende tog fart med en krönika av journalisten Patrik Lundberg 2011.
I en tid då samhällsdebatten fokuserade på så kallad kulturrasism ville han visa det också förekom ren hudfärgsrasism, särskilt mot just asiater. Som ett exempel nämnde han bilden av en gul, kisande kines med hatt på Fazers kinapuffar.
Fazer tog bort bilden. Men enligt Carina Tigervall ser samhället alltså fortfarande med blidare ögon på stereotyper av asiater än när det gäller andra grupper.
– En orsak är att det inte finns något motsvarande Afrosvenskarnas riksförbund som mobiliserar motstånd. Personer med asiatiskt utseende identifierar sig inte som en grupp i Sverige, säger hon.
Påminner om antisemitism
– En annan orsak är att Asien betraktas som en grupp stormakter. Och att skratta åt makten kan ju vara konstruktivt, för det har en förändrande potential. Många tänker också att det väger upp att det finns positiva stereotyper om asiater, som att de är smarta och välutbildade, säger hon.
– På det sättet påminner situationen om antisemitism. Man målar upp en bild av en mäktig grupp som är på väg att ta över världen, och legitimerar på så vis rasistiska skämt.