Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

"Nej, näringslivet vill inte styra forskningen"

Uppsala universitet är centrum i debatten om akademins frihet från näringslivet.
Foto: David Naylor / UPPSALA UNIVERSITET
Carola Lemne är vd för Svenskt näringsliv och samtidigt styrelseordförande för Uppsala universitet.
Foto: Olle Sporrong

Expressens kulturchef anklagar Svenskt Näringslivs för att vilja styra universiteten efter industrins intressen.

Här svarar Näringslivets forskningsberedning på kritiken.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Expressens kulturchef Karin Olsson säger sig i en kolumn vilja nyansera ”nidbilden av det antiintellektuella näringslivet”.

Sedan tillskriver hon Svenskt Näringsliv devisen: ”Ut med fri forskning och bildningsideal. In med instrumentella och ´lönsamma projekt´.”

Äreräddningsförsöket känns något valhänt.

Belägget för sakernas tillstånd är en ny rapport från fristående Näringslivets forskningsberedning. Så ska Olsson peka finger här bör det göras mot oss i beredningen, inte mot organisationen Svenskt Näringsliv.

För oss är utgångspunkten att vi vill stärka universiteten, vi vill skapa förutsättningar för den fria forskningen att blomstra.

Vi gör det därför att vi vet att det som gynnar forskningen det gynnar också industrin. Svenska industriföreträdare vill ingenting annat än att våra lärosäten ska stärkas.

Karin Olsson tar stöd av professor Agnes Wold som menar att Svenskt Näringsliv inte ens förstår hur innovationer uppstår. Inte heller där lär kritiken vara riktad mot Näringslivets forskningsberedning med ledamöter som Maria Strömme, en nanoteknikforskare av världsklass.

Nej, vi vill alla ha framstående forskning av fristående forskare vid våra svenska högre lärosäten. Det kräver miljöer som lockar till sig dessa excellenser som kan utbilda nya spetsforskare som sedan i sin tur är villiga att fortsätta att verka i Sverige.

Allt detta förutsätter att våra universitet även framdeles har en stark och ansvarstagande ledning. Vi har från Näringslivets forskningsberedning presenterat ett förslag på hur starka miljöer kan utvecklas in i en ny tid med nya krav på forskningen. Det gäller inte minst forskning där humaniora, it och teknik ingår.

Och där tror vi på en omvänd ordning mot den vi ser i dag; ett system där de kollegiala organen på ett tydligare sätt kommer in tidigt i processen, och där de inte de facto själva fattar beslut utan att det går att ställa dem till ansvar.

Mot vem är detta ett hot?

En sak är säker: Inte är det forskningens frihet och kvalitet som är satt under press.


Karin Markides

Ledamot av Näringslivets forskningsberedning, tidigare rektor vid Chalmers tekniska högskola


kulturen@expressen.se