Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

När världen stod i brand stod vi utanför

Henrik Berggren. Foto: GÖRAN SEGEHOLM / NORSTEDTS
"Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940".
Ulrika Knutson. Foto: ROGER VIKSTRÖM

Hur tyskvänliga var vi egentligen? Henrik Berggren djupdyker i krigsåren 1939 och 1940. Ulrika Knutson läser en spretig men intressant Sverigeskildring.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. Vår tid är nu, och nog finns det skäl att vara tacksam för det. Orosmolnen var mörkare 1939-40, också för Sveriges del. Fort gick det. Sovjet anföll Finland i öster, Tyskland tog Danmark och Norge i väster. I mitten satt det neutrala Sverige och bet på naglarna. 

Med "Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940" har Henrik Berggren två ärenden. Dels vill han skildra den svenska krigspolitiken inifrån, dels teckna mentalitetshistoria, komma 1940-talets svenskar in på livet. Hur levde, tänkte, kände vi, i krigets skugga?

Berggren berättar ledigt och hans ambitioner är höga. Ibland blir det spretigt, men ofta intressant. Till sin hjälp har han tidningslägg och kända dagböcker från tiden. Att släppa in Bangs och Astrid Lindgrens varma röster är förstås ett lyckokast. Bangs kärleksliv piggar också upp, inte minst när hon övertar Ivar Lo Johanssons älskarinna! Mer oväntad är prästfrun Karin Bergmans stämma: 

 "Allt rivs itu både i den stora världen och den lilla världen", suckar Karin för att älsklingssonen Ingmar har flyttat hemifrån i vredesmod. 

Men här är det storebror Dag som är huvudperson, sedan han gått ut som frivillig i finska vinterkriget. Karins vånda är stor.

 

LÄS MER – Per Wirtén: Henrik Berggrens Palmeskildring är en grandios bok 

Evert Taube

Ännu mer svettas Per Albin Hansson. Per Albin avskydde utrikespolitik. Han litade på sin utrikesminister, Rickard Sandler, men det ledde till  stormgräl i regeringen. Två statsråd rök ihop. Sandler ville stödja Finland, men finansminister Wigforss tyckte att det var livsfarligt. Båda var starka antinazister, men hade helt olika syn på risk.

Retoriskt var stödet till Finland massivt: "Finska bröder vi kommer, med Sveriges stål i hand", skaldar en uppvarvad Evert Taube, i sin barmhärtigt glömda marsch.

Per Albin gick med på enorma mängder vapen och flygplan till Finland, drygt tusen frivilliga deltog i striderna, men reguljär svensk trupp? Nej. Skräcken för att hamna i krig med Sovjet var stor. Sandler fick gå.

"Svenskarna är överlägset självgoda", skriver den ryska diplomaten Aleksandra Kollontaj syrligt i sin dagbok. "Och Poltava minns de ännu."

Må vara att svenskarna minns den ryska björnen, men hur tyskvänliga var vi? Inte särskilt, menar Berggren, och vädrar frågan. Bara ett hundratal av 3000 högre officerare var organiserade nazister, och nazisterna kom aldrig in i riksdagen. Berggren menar att Sverige långsamt vände ansiktet från Tyskland redan 1918. 

Också Kollontaj säger till Stalin och Molotov att "Wallenbergarna går med London", och att svenskarna skulle hålla på de allierade om det blev skarpt läge. Men eftervärlden känner mest våra eftergifter.

Adolf Hitler

Utrikesminister Christian Günther älskade spel i alla former, inte minst på hästar. Han spelade också bridge, precis som Per Albin. Men mot Hitler tog han det säkra före det osäkra. Historien menar att han lade sig platt i onödan. Han gjorde det Per Albin förväntade sig av honom: höll Sverige utanför kriget. 1940 höll han undan för Stalin, senare för Hitler. Permittenttågen rullade tryggt, med 2,1 miljoner tyska soldater till och från Norge.

Här ligger Henrik Berggrens styrka: att han pedagogiskt skildrar det politiska dilemma Sverige stod inför. Per Albin fick ett jävulskt problem i knät. Han höll Sverige utanför kriget, till priset av skam; ett oupplösligt par.

 Som den unge diplomaten Sven Grafström skriver i ett av de tyngsta dagboksavsnitten 1940:

 "Hade jag varit en liten kugge i det stora sammanhanget, som stjälper Norge och hjälper de perfida och cyniska inkräktarna? Tanken att jag varit feg och att jag svikit  ett ideal lämnade mig inte, och jag grät. Jag var mycket trött."

 

 

 

SAKPROSA

HENRIK BERGGREN

Landet utanför. Sverige och kriget 1939–1940

Norstedts, 449 s.

 

 

Ulrika Knutson är medarbetare på Expressens kultursida.

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!