Lektion. Är det möjligt att i vår tids skola motivera elever till design och arkitektur genom lek? Foto: Jonas Esteban
Lektion. Är det möjligt att i vår tids skola motivera elever till design och arkitektur genom lek? Foto: Jonas Esteban

När design blir till lek

Publicerad

Hur ska trä- och syslöjdslärare förmedla kreativitet och självständighet i Jan Björklunds skola?

Salka Hallström Bornold fortsätter Expressen Kulturs serie om konstämnena i skolan.

Utställning eller sopor? Längs en smal korridor står en samling figurer och blir sorgligt ignorerade. Konstnärligt skeva stolar, pallar och klädställ. Annat som är mer abstrakt, som geometriska gestalter. Det är inte helt klarlagt hur Arkitektur- och designcentrum i Stockholm tänkte när de skyfflade undan "Allt är påhittat" i sina bakre regioner.

Synd. Eftersom Designlab S och deras idéer om slöjd och barnkonst förtjänar att synas mer. Det är ett pedagogiskt laboratorium som drivs av formgivaren Samir Alj Fält ute i miljonprogramsförorten Skärholmen, en verkstad där barnen är sina egna designer. "Jag startar en lek", har Alj Fält sagt, "och utan att de tänker på det så gör de design och arkitektur."

Lek som blir design. Vore det möjligt i vår tids skola? Jag har med mig Aviva Barczewska, före detta slöjdlärare. Innan den senaste läroplanen infördes hoppade hon av lärarbanan och började arbeta för motståndarlaget, Björklund-kritiska Miljöpartiet.

 

Salka Hallström Bornold är redaktionschef på design- och arkitekturtidskriften Form.

 

- Man glömmer ofta att självständigt tänkande och kreativitet är det som Sverige är bäst på. Där är våra elever på topp. Och vi är bra på det för att det utrymmet finns i vårt skolsystem, säger hon.

Är det utrymmet hotat?

- Ramarna är för snäva, och barnen ramlar ur dem. Då kan man antingen tycka att vi bör gå tillbaka till 1950-talet och införa disciplin. Eller så kan man tänka: då ser vi till att det finns många sätt för eleverna att ta sig igenom. Det kan handla om att ha undervisning på modersmålet, eller se till att det finns utrymme för barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Det gör det inte nu.

- Jan Björklunds skola är ett system där eleverna aldrig duger. De ses som moduler som ska fylla ett matrisfält. De ska kontrolleras och mätas. I stället för att ta ansvar för elevernas prestationer och forma undervisningen efter hur de fungerar, efter deras begåvningar och förmågor, har ansvaret lagts på eleverna själva.

 

Vad händer med lärarrollen då?

- Fördelen med textil är att skolverket har så lite koll på vad det är. Det ger syslöjdsläraren viss frihet. Jag hade rollen som handledare, eleverna höll själva i sina projekt. Jag jobbade med det som inspirerade dem och vad de ville utforska. Det kunde bli allt från balklänningar till ringbrynjor.

- Jag trodde aldrig att en enda politiker skulle påverka mitt liv så mycket. Jag tänkte att jag skulle kunna ignorera direktiven. I stället ägnar man sig åt Björklund-grejer som att konfiskera kepsar och mobiler. De som får betala för tidsbristen är de tysta, duktiga flickorna. Hur stor del av läraryrket ska handla om att spela polis?

 

Varför har slöjden förlorat status?

- Många barn tycker att praktisk-estetiska ämnen är kul och galet nog ses det som något som diskvalificerar ämnet. Men konst är en essentiell lek för att överleva. När barnet tecknar lär det sig att se, när det musicerar lär det sig att lyssna. Slöjd handlar om att lära sig problemlösning, och det har man med sig hela livet.

I höst kandiderar du för landstinget i Stockholm. Är du Björklunds nemesis?

- Det jag kan göra är att mobilisera folk så att vi får byta regering.

Salka Hallström Bornold
Salka Hallström Bornold
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag