Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utan publik blir det inga applåder

Peter Mattei i ”Don Giovanni”.Foto: Micke Grönberg / Sveriges Radio
Foto: OLLE SPORRONG

Berwaldhallens ”Don Giovanni” har införlivat streamingkulturen i uppsättningens regi.

Lars Sjöberg ser en föreställning där själva operan hamnar litet vid sidan av. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. ”Känn hur det klappar här.” Zerlina lockar sin fästman, den med viss rätt misstrogne Masetto, att känna kärlekens pickande hjärtslag. Det har gått bra sedan 1787. Men nu råder covid-19 långt inpå låtsaslekar som liveframföranden av klassiska operor. 

Handspriten flödar närhelst något skall tas itu med. Varningslarmet för bristande distans hinner gå innan donna Elvira bryter don Giovannis och Zerlinas mellanhavande. Hur donna Annas pappa i öppningsscenen tagits av daga får man fantisera sig till. Mördaren don Giovanni släcker ner hans skärmar en efter en och filmar hans hädangång med samma makabra intresse som en iphonehyena. Några slagsmål blir det förstås inte tal om, lika litet som puss och kram.

Detta är inte ett vanligt konsertframförande av Mozarts ”Don Giovanni” som Berwaldhallen streamar ut till sin publik. Man spelar faktiskt upp operan i fråga på en fejkad scen bakom Radiosymfonikerna och med all den tekniska apparatur som behövs för att spelet skall platsa i en tid av påtvingad kontaktlöshet. Jag kan föreställa mig att projektet som sådant framstod som så roligt och engagerande att själva operan hamnade litet vid sidan om. 

Ändå vill det sig inte riktigt.

Inte för artisterna, åh nej! Peter Mattei och John Lundgren som radarparet Don Giovanni/Leporello, Malin Byström, Mari Eriksmoen och Johanna Wallroth som de tre damerna Elvra, Anna och Zerlina liksom Henning von Schulman och Johann Schinkler – Masetto respektive Kommendör – slår alla gnistor omkring sig. Andrew Staples får som regissör all den auktoritet som förmenas honom i don Ottavios roll. Daniel Harding kramar ur all sötma, humor och läskighet ur partituret. 

Ändå vill det sig inte riktigt. Det är vi, publiken vid paddor, datorer och uppkopplade projektorer och tv-skärmar, vi som hamnar litet på efterkälken. Vi är med och ändå inte. Eller litet FÖR med, mitt i sceneriet med alla gags som får oss att se, inte verket som sådant utan ett sjövilt försök att mot alla odds ändå spela ”Don Giovanni” utan en enda missad poäng. Det går visserligen, men det märks. 

De som inte kan sin Don Giovanni anbefalls inte att börja med den här versionen utan att välja till exempel dvd:n med Peter Brooks inscenering i Aix-en-Provence 2002 – också den med Daniel Harding och Peter Mattei i ledande uppgifter. 

Så lätt gick det nog inte att ställa om sig.

De som fick uppleva Mattei och Lundgren för fjorton år sedan i Örebro lärde sig allt man behövde kunna bara av ett konsertframförande rätt upp och ned, om än med många ryck i tyglarna. Berwaldhallens virtuosuppvisning ligger kvar på nätet till i september, så alla eventuella noviser har gott om tid.

Men utan publik inga APPLÅDER!! Inte ens pålagda. ”Non mi dir”, donna Annas enorma andra aria, utan stormande bifall! Så lätt gick det nog inte att ställa om sig.

 

OPERA

DON GIOVANNI

Av Wolfgang Amadeus Mozart

Regi Andrew Staples

Scenografi & ljusdesign Bengt Gomér

Kostymdesgin Helle Carlsson

Regiassistent Aurélie Ferrière

Projektionstekniker Ishai Mika, Per Rydnert, Anders Granström

Ljustekniker Rickard Gabrielsson

Chefsdirigent Daniel Harding

Med Sveriges Radios symfoniorkester, Peter Mattei, John Lundgren, Andrew Staples, Mari Eksmoen, Malin Byström, Henning von Schulman, Johanna Wallroth, Johan Schinkler, sångare ur Radiokören

Berwaldhallen Play 

Streamas till 10 september

Speltid 2.40 t.

 

Lars Sjöberg är musikkritiker på Expressens kultursida.