Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Som vanligt hypnotiserar han sin konsertpublik

Martin Fröst. Foto: Nikolaj Lund
Martin Fröst. Foto: Pressbild.
Martin Fröst och Svenska Kammarorkestern. Foto: Nadja Sjöström

Klarinettisten Martin Frösts stiftelse ska ge barn och unga runtom i världen möjlighet att lära sig spela.

Gunilla Brodrej går på en behjärtansvärd konsert.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | KONSERT. Låt mig gå rakt på sak. Gårdagens konsert med klarinettisten Martin Fröst, Svenska Kammarorkestern och Adolf Fredriks flickkör var inte perfekt. Fröst var fruktansvärt bra, han är en av få musiker i det här landet som fullkomligt hypnotiserar sin publik med sin konst, och Svenska kammarorkestern och han är en match made in heaven. 

Allt svänger. Klassiker som klezmer som samtida, det spelar ingen roll. Men helheten haltar och mellansnacken är lite hackiga vilket är ovanligt för Fröst vars konserter brukar upplevas som smältdeglar av musik, ljus, rörelse och prat. Hur som helst finns det inget manus i världen som ens kommer i närheten av de svindlande dimensioner som musiken öppnar i bröderna Frösts ”Nomadia” eller Jonas Forssells arrangemang av antika ”Mesomedes Seikilos Epitaph”. 

Med det sagt. All heder åt Fröst som denna kväll sjösätter en stiftelse i syfte att skapa möjligheter för barn och ungdomar runtom i världen att musicera på träblåsinstrument. För att ”utveckla den klassiska konsertformen för framtida generationer”. Och att han bjuder in Adolf Fredriks flickkör som sjunger Rautavaara som om de aldrig gjort annat.

När allt var nästan slut tog han mikrofonen och kom med en ursäkt som ändå inte lät som en ursäkt utan mer som ett hjärtligt tack till alla medverkande som gjort detta möjligt. 

Nature boy

Lite snopet dock att de 100 unga klarinettisterna, den framtida generationens musiker som engagerats i sista minuten och suttit och väntat på körläktaren under hela konserten, bara får spela en enda lång ton. Inte en melodi. En ton. Att Fröst lirar ”Nature boy” över deras långa tut kunde inte dölja det faktum att numret inte var färdigtänkt. Men ibland måste man bara få saker att hända. 

KONSERT

Martin Fröst foundation

Välgörenhetskonserten

Svenska kammarorkestern

Adolf Fredriks flickkör

Martin Fröst, klarinett (och dirigent)

Sandra Ibarreche, klarinett

Magnus Holmander, klarinett

Ljusdesign Linus Fellbom

Stockholms konserthus

Gunilla Brodrej är musikkritiker och redaktör för scenkonst och ungkultur på Expressen.

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen.

Lyssna på det senaste avsnittet av podcasten Lunch med Montelius HÄR.