Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Släng nyckeln och tänk vadsomhelst

Foto: Arne Hyckenberg
Stefan Solyom och Victoria Borisova-Ollas framför Radiosymfonikerna. Foto: Arne Hyckenberg.
Victoria Borisova-Ollas. Foto: ELLINOR COLLIN

Somlig musik behöver ingen förklaring alls.

Lars Sjöberg hör att Victoria Borisova-Ollas andra symfoni är ett exempel på det.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | KONSERT. Diskret klämtande rörklockor signalerar till avfärd och tar med oss på en äventyrlig färd. Victoria Borisova-Ollas andra symfoni, "Labyrinths of time", uruppförd i höstas av beställande Göteborgssymfonikerna, har fått  sin Stockholmspremiär på Berwaldhallen med Radiosymfonikerna under Stefan Solyom

Jag är inte så säker på att tonsättarens bruksanvisning där ”Tiden. Pulsen. Minnet.” vill ge nycklar till våra upplevelser är något som gagnar publiken. Hon själv säger sig för varje nytt verk behöva en grundidé att utgå från, men en musik som vill fånga en minnesprocess som en vandring i en labyrint får mig bara att tänka på Falstaff, fakirs patiens: lägg femtiotvå kort hursomhelst och tänk vad som helst.

Extra allt

Detta är musik som underligt nog kräver ren nollställd oförberedelse. En liten fras, kanske en klangkombination, ett upprepat intervall, som en ters i pianostämman, leder till allehanda associationer och erbjuder nya utvecklingsmöjligheter. Ibland resulterar processerna i en kokande lava av klangfärg, just sådan som vi lärt oss förknippa med orkestermästaren Borisova-Ollas. Redan besättningen vittnar om extra allt. Till den senromantiska symfoniorkestern tillkommer fyra slagverkare, piano, celesta och två harpor.

 

LÄS MER – Gunilla Brodrej ser Borisova-Ollas "Dracula" på Kungliga Operan

 

Men schysta låtar är liksom inte Borisova-Ollas fält. Därvidlag får hon förkrossande konkurrens av två verk på samma konsert - Dvoraks violinkonsert och Bartòks Konsert för orkester. "Labyrinths of time" talar inget svårtillgängligt tonspråk men bygger för publikens del på annorlunda kalibrerade öron, konsten att lyssna till klangliga och rytmiska  spänningar i stället för melodiska och harmoniska. 

Tomo Keller visade både auktoritet och varmt musikanteri  som Dvoraksolist, och Stefan Solyom bidrog med välgörande mer ungersk paprika än amerikansk polish i den i USA tillkomna Bartók-konserten.

Jag vill ha finalens spelöppning till mobilsignal. Hur gör man?

 

Konsert

DVOŘÁK OCH BORISOVA-OLLAS

Victoria Borisova-Ollas Symfoni nr 2, "Labyrinths of Time", uruppförande

Antonín Dvorák Violinkonsert

Béla Bartók Konsert för orkester

Stefan Solyom dirigent

Sveriges Radios symfoniorkester

Berwaldhallen, Sveriges Radio

Lars Sjöberg är musikkritiker på Expressens kultursida. Läs fler texter här.

 

 

 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!