Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Roligt och rysligt när Operan spelar kort

Viktor Åslunds ”Value Creation” - Kristina Hansson Unander (Nora) och Peter Haeggström (Ed).Foto: Izabella Englund / Bilden får endast publiceras i pressammanhang el
Thorvald Bergström (Einar), Katarina Böhm (Sigrid) och Simon Petersson (Isaac.Foto: Izabella Englund / Bilden får endast publiceras i pressammanhang el

Kungliga Operan spelar tre små nya verk på baksidan.

Loretto Villalobos finner storheten i anspråkslösheten.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION. För andra gången i ordningen bjuder Kungliga Operan på en smaktallrik nyskriven opera – tre nya verk på 90 minuter inklusive paus. Ingredienserna är inte ur andrasorteringen heller. Två regissörer – Natalie Ringler och Ola Eliasson – Hovkapellet i kammarorkesterform och ett tiotal sångare. De tre tonsättarna representerar var och en sitt kök med sina säregna temperament vad gäller musikalisk framställning och tematik.

Ta Viktor Åslunds bidrag ”Value Creation” till exempel, där vi möter två börshajar – John och Dow – i vad som synes vara en hotellobby. Snart ansluter sig två kvinnor och skådeplatsen liknar allt mer Olympen med läderfåtöljer, där de fyra gestalterna agerar som giriga gudar fast under ett kristet symboliskt ramverk; som ett destillat av Max Webers teorier om protestantismen som kapitalismens förutsättning. 

Börskrascher varvas med flyktingläger och organhandel i ett rysligt klimax som ger kalla kårar. Trots att librettot med sina lösryckta aforismer hämtade ur finansbilagan tycks sväva oförankrat mot Åslunds kantiga, nästan Hitchcockska thrillermusik, kan jag inte låta bli att fängslas av resultatet.

Thorvald Bergström och Therese Badman Stenius i ”Jag kommer hem”, en del av Short Stories II.Foto: Izabella Englund.

”Jag kommer hem” är ett sötsurt skilsmässodrama gjord till komedi som äger rum i parterapisoffan. Malin Hülpher, är med detta verk den i trion som bäst förstår sig på att använda röst. Här finns till exempel en vansinnigt rolig förebråelseduett om vardagslivets små kränkningar där en skidbacke i osten är en krigsförklaring – på rim, av librettisten Lotta Olsson. Snart vinner dock kärleken och fondens videoprojicerade regn byts ut mot lummig, fruktbar grönska där röster, betydligt mer lyriska melodier och ett lyckligt slut doftar av hopp. 

Simon Petersson (Isaac) och Katarina Böhm (Sigrid) i Andrea Tarrodis ”Sigrid H.” Foto: Izabella Englund.

På Beckomberga möts vi av Andrea Tarrodis luftiga klanger som interpoleras av snirkliga gnissliga träblås. ”Sigrid H” handlar om konstnären Sigrid Hjertén genom ett slags koncentrat av hennes liv författat av Katarina Aronsson. Från mentalsjukhusets observerande herrar i vita rockar kastas vi in i hennes ateljé där patientrocken är utbytt mot en böljande svart aftonklänning och en av läkarna tar maken Isaac Grünewalds gestalt. Tongångarna blir musikalartade.  Ouvertyrens illavarslande stämning kontrasterar mot cirkusmusik i tretakt som illustrerar extasen över att ha vunnit över konstkritikerna. Katarina Böhms desperation över att låsas in både i sin könsroll och på institutionen är knivskarp. 

Konceptet med tre kompletta verk i munsbitsformat, spelade i Operans bakfickescen Rotundan, må låta anspråkslöst men just i anspråkslösheten finns en storhet. Jag, som vurmar för nyskriven svensk musikdramatik helst i helaftonsformat, lämnar Operan inte mätt, men belåten.

Opera

VALUE CREATION

Av Viktor Åslund (musik) och Hermann Schneider (text)

Regi Natalie Ringler

Med Kristina Hansson Unander, Louise Reitberger, Mikael Stenbaek, Peter Haeggström

JAG KOMMER HEM

Av Malin Hülphers (musik) och Lotta Olsson (text)

Regi Ola Eliasson

Med Thorvald Bergström, Therese Badman Stenius och Anders Blom

SIGRID H.

Av Andrea Tarrodi (musik) och Katarina Aronsson (text)

Regi Natalie Ringler

Med Katarina Böhm, Simon Petersson, Thorvald Bergström och Peter Achrén

Musiker ur Kungliga hovkapellet

Dirigent James Grossmith

Kungliga Operan, Stockholm

Speltid 1.5 t.

Loretto Villalobos är kritiker på Expressen Kultur.