Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Operabok för läsare i en galax långt borta

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli. Foto: Foad Baghlanian
Lars Sjöberg. Foto: OLLE SPORRONG

Nicholas Ringskog Ferrada-Nolis bok vänder sig till läsare som längtar efter opera.

Lars Sjöberg uppskattar entusiasmen men inte jargongen.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | SAKPROSA. Erbjuder man sig att låna ut en ny bok eller ta med en vän på en ny film brukar man – om nu inte boken redan är läst eller filmen sedd – få idel positiva reaktioner. Bara det inte handlar om en pinfärsk opera. Då får man bara höra ”det vet jag inte vad det är, det törs jag inte”. ”Barberaren i Sevilla” eller ”Madama Butterfly” ska det vara. Hur någon operaälskare överhuvudtaget kom i väg första gången är och förblir en gåta. 

Sedan finns det ju en ansenlig skara som inte har ens en susning om opera men inte plågas nämnvärt av det. Eller alla som avfärdar opera som käringar som skriker. Och sedan kanske det finns en ungdomlig skara som känner sig utestängd men i hemlighet längtar efter de upplevelser som den fantasifulla konstformen skulle kunna erbjuda. Det är till den gruppen Nicholas Ringskog Ferrada-Noli vänder sig i ”Dröm och skådespel, En introduktion till opera”.

En galax långt borta

Jag misstänker visserligen att dessa presumtiva läsare befinner sig i en annan tid i en galax långt borta. För egen del behöver jag inte inledas i frestelse, jag kan gå själv. Men hyser man nu en brinnande kärlek till opera och tillika brinner av entusiasm inför att dela denna kärlek till likasinnade, så inte mig emot. Liksom i sin första bok, ”Den andra musiken”, hittar författaren många guldkorn att vaska fram, till exempel blomsterduetten ur ”Lakmé” som liknas vid Monets näckrosor – wow! 

Jargongig strävan

Men där finns också en hel del odefinierbart skräp, tillkommet i en jargongig strävan att nå avsedd publik. Modest Musorgskij parallellförs således med salig Ol’ Dirty Bastard i hiphopgruppen Wu-Tang, men har de inget annat än drogmissbruket gemensamt betackar jag mig.

Modest Musorgskij. Porträtt av Ilja Repin. Foto: Wikipedia.

Boken består av tre delar. I den första avhandlas Operans element, fyra aspekter på konsten att ta till sig operan – musikaliskt, litterärt, visuellt och fysiskt. 

Den andra delen, Operans historia, är bäst, visserligen lika full med hål som en schweizerost men lika aptitretande. 

Svagast är den tredje delen, tio av de stora repertoaroperorna, noggrant detaljerade i handlingsredogörelsen men ändå halvvägs, som om en hovmästare skulle presentera menyns recept i stället för förtäring. 

Förklara kärleksdöden

Jag vet, det går visserligen inte att beskriva musik, men det hjälper inte med aldrig så många hänvisningar till Spotify när hållpunkterna liksom saknas. I Händels ”Julius Caesar” kostar det ju ingenting att uppmärksamma våra öron på den hornsolist som likt en livvakt följer Caesar på statsbesök hos Ptolemaios eller den soloviolin med vilken han förtjust konverserar efter Kleopatras förförelseakt. 

Varför inte förklara Isoldes kärleksdöd litet proffsigare, så att läsaren/lyssnaren förstår varför denna undersköna final egentligen är den förlösande och förklarande klimax som andra aktens kärleksduett berövats ett par timmar tidigare? 

Johanna Rudström och Cornelia Beskow i ”Eugen Onegin” på Kungliga Operan. Foto: Pressbild, Operan.

Och – i fallet Tatjana i ”Eugen Onegin” - har Nicholas Ringskog Ferrada-Noli inte öron nog att skilja ett dim-ackord från en treklang och därmed missar Tjajkovskijs psykologiska finlir i andra aktens spelöppning? 

Ingen måste haja till inför ett sådant musikdramatiskt snilledrag. Men skall man skriva om det bör man nog ha observerat det. 

SAKPROSA

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

Dröm och skådespel: en introduktion till opera

Atlas förlag, 415 s.

Lars Sjöberg är musikkritiker på Expressens kultursida.

I tv-spelaren i topp visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen. Det gästas av författaren Patrik Lundberg – som nyligen skrev den uppmärksammade essän ”Vem dödade min mor?” – och Expressens litteraturredaktör Anna Hellgren. Programmet finns också som podcast.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!