Dido och Aeneas / Confidencen

Publicerad
Uppdaterad
Det står ett rörande kollektiv i strumplästen och stirrar in i väggen. Man får moderskänslor. De har ägghuvuden och hängröv och försvarets ylleunderställ. Henry Purcells musik stoppar skrattet. Det är ju så vackert.
Ingenting lämnas åt slumpen när Stockholms fyra konstnärliga högskolor samarbetar om Purcells korta barockopera Dido och Aeneas (1689). Verket bygger på fjärde sången i Vergilius Aeneiden, den uppslitande kärlekshistorien mellan Karthagos drottning Dido och den trojanske sjöfararflyktingen Aeneas. Som konstinstallation är det toppen, men som koncept lite för bra – unga hjärnor har gått på högvarv.
Det finns inte minsta lilla glipa i den kritvita scenografin eller sluga regin. De listiga lampskärmskjolarna pockar hela tiden på uppmärksamhet. Träs av och på och gör bärarna ännu mer lika myror. Men det ÄR en vacker tanke att alla kvarvarande i Karthago är kvinnor, ja att alla på scenen, män som kvinnor, gestaltar drottning Dido och hennes motstridiga känslor. Det finns varken hov, häxor eller systrar. Aeneas är den enda mycket mänskliga gestalten, en kopia av Richard Gere i En officer och gentleman, som förgäves försöker beveka den plågade Dido. Ingen nämnd ingen glömd, men Michaela von Koch sjunger SÅ övertygande världens vackraste lamento, When I am laid in earth, och säkert skulle man gråta över Didos belägenhet om man inte tvangs åse när hon skär upp venerna.

Men vad gör det egentligen! Ensemblen och orkestern är den finaste jag sett och hört på länge. Dessa nykläckta sångare och dansare HAR hundratusen becquerel utstrålning. Ensemblen ur Collegium musicum barockbrinner under Olof Bomans ledning.
Det finns hopp om operalivet. Even when I am laid in earth.
Kulturredaktionen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag