Foto: Stefan Tell
 Foto: Stefan Tell

Mörkrets milda makter

Publicerad
Uppdaterad
Hanna Höglund förklarar varför Kitty Crowther får Almapriset i morgon.
Kitty Crowther är den perfekta barnboksförfattaren för den svenska, lagom kulturella och hyfsat välbeställda medelklass som klär barnen i Polarn och Pyret och köper Muminfiltar.
Kitty Crowther går hem hos den målgruppen för att förförståelsen redan är klappad och klar. För att hennes teckningar är kusiner till Anna Höglunds, Anna-Clara Tidholms och inte minst Tove Janssons.
Att hon lyckas med det och att samtidigt göra något eget av ett tungt arv är en bedrift. Det är som Almaprisets jury skriver: Hon förvaltar, förvandlar och förnyar bilderboksberättandet.
Hos Ivo och Vera (Ivo & Vera på bio och Vakna Ivo!) känner man igen de Janssonska svarta nosarna och runda ögonen. I Ivos och Veras art-obestämdhet (lite insekt, lite djur, lite människa) känner man igen överskridare som jaguarpojken i Ulf Starks och Anna Höglunds 80-talsklassiker Jaguaren.
Ivo och Vera lever i ett eget, tillåtande tillstånd utan ord men med talande ögon.
Och jag gillar hur Crowthers illustrationer till de egna böckerna ser ut att vara ritade med färgpenna och krita, ett barnnära medium. Att man i den lite flammiga färgen ser hur hon suttit och gnuggat med pennan mot pappret, så att man själv kan känna hur pennspetsen skulle kännas mot fingertopparna.
Det är med den flammigheten hon jobbar fram det ljus och mörker som lyfter hennes karaktärer från enbart roliga och konstiga figurer till figurer i en egen levande, pågående värld.

I pekboken Är det dags? blir den magiska skymningen mörkare i uppslag efter uppslag. I Ivo & Vera är det gryningsljuset som flyttar sig, ökar med spretiga strålar, minskar.
Crowther tycks ändlöst fascinerad av natten och av vatten. Av ovissa, gåtfulla, föränderliga tillstånd och element.
Båda världarna möts i den djupblå havsbild – en av Crowthers vackraste illustrationer över huvud taget – där koltrasten Jack och måsen Jim i Min vän Jim tillbringar sin första natt ihop på en ensam kobbe.
Min vän Jim är en lite ovanlig Crowther-bok och hennes mest samhällspolitiska, där Jack möter främlingsfientlighet när han hälsar på i Jims hemstad som ensam svart fågel bland vita måsar. Och man behöver inte ha alltför mycket fantasi för att ana att de här två pojkfåglarna som sover i samma säng delar något mer än bara vänskap.
Hennes småbarnsbok om döden, La visite de Petite Mort, finns inte utgiven på svenska, men andra mörkerfigurer – avlägsna släktingar till Mumindalens Mårra – finns det gott om.
Den randiga, långnästa och långarmade figuren i Är det dags? skulle ha gjort mig urskraj som liten till exempel. I honom förkroppsligas det läskiga i att inte veta vem som kommer att komma in härnäst i rummet där den disparata skaran leksaksdjur – eller vad man nu ska kalla dessa kattpersoner och kaniner med vita masker à la David Lynch – väntar och väntar på en Godot i form av en rund Tim Burton-bebis.

Natten i Crowthers illustrationer till Toon Tellegens bok Ekorrens födelsedag har samma effekt: en leende men stor och hotfull man med svart hög hatt och slängkappa.
Och i Sov gott, lilla groda ligger grodan Jonas i sin säng in-svept i mörker och kan inte sova eftersom det är något som krafsar under sängen. Här viker Crowthers medkänsla med den lilla grodan inte en tum:
”Jag är alldeles ensam i mitt rum”, tänker Jonas. ”Alldeles ensam i min säng, alldeles ensam i mitt hjärta”.
I ännu en magisk Crowtherscen simmar till slut Jonas och hans grodpappa ut till ett näckrosblad i groddammen där de tittar rakt in i natten, får se vem det är som krafsar så – och Jonas slutar att vara rädd.
Det är en utvecklings- och kognitiv terapi-miniroman i bilder, inte långt efter Tove Janssons klassiska Trollvinter.
Och det är med sådana grepp som Kitty Crowther får min odelade respekt, så medelklassbrud som jag är.
Hanna Höglund
Hanna Höglund
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Vik biträdande kulturchef: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag