Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Monika Fagerholm får Nordiska rådets pris

Monika Fagerholm.Foto: IDA PIMENOFF / BONNIERS
”Vem dödade Bambi?”Foto: THRON ULLBERG / ALBERT BONNIERS FÖRLAG
Jens Liljestrand.Foto: OLLE SPORRONG

Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm vinner Nordiska rådets litteraturpris och 350 000 danska kronor för romanen ”Vem dödade Bambi?”

Jens Liljestrand gratulerar till priset för en roman som ligger helt rätt i tiden.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR. När metoo briserade 2017 genom Harvey Weinstein-avslöjandet var det tydligt att ett paradigmskifte var på väg att ske. Krisen i Svenska Akademien är kanske det främsta exemplet på sprängkraften som frigörs när gamla hemligheter grävs fram ur det förflutna och möter solljuset. I Norden pågår debatten än, för ögonblicket i Danmark, där metoo först nu har börjat tvinga fram en attitydförändring.

Därför är det logiskt att Nordiska rådets litteraturpris för 2020 tilldelas Monika Fagerholm för romanen ”Vem dödade Bambi?”. Boken är en psykologisk närstudie i sexuellt våld, grupptryck och klass, skildrat från överklassperspektivet i en av Helsingfors exklusiva villaförorter. Fyra unga män – eller ”gossarna”, som de kallas – utsätter en skolkamrat för en åtta timmar lång gruppvåldtäkt hemma i källaren. Händelsen tystas ner av deras societetsmammor, men i vuxen ålder börjar en av dem, nu filmskapare, nysta i händelsen, medan andra vill förtränga, förneka, vända blad och gå vidare. Som sagt, ett i dag inte obekant fenomen.

”Vem dödade Bambi?” är en laddad, tät roman som klipper mellan barn- och ungdomsårens oskuld och nyfikenhet och vuxenlivets cynism och melankoli. Monika Fagerholm har varit nominerad hela tre gånger tidigare, med ”Glitterscenen”, ”Den amerikanska flickan” och ”Diva”, och trots de uppenbara kvaliteterna i den nu prisbelönta romanen rankar jag den faktiskt som en av de svagare i ett vrålstarkt författarskap. Vilket gör årets pris en smula gåtfullt, om än, som sagt, rätt i tiden.

Med detta sagt är det bara att gratulera en av sin generations viktigaste finlandssvenska röster till den nordiska kulturkretsens allra tyngsta och mest guldkantade litteraturpris. Det har bara gått sex år sedan en annan finlandssvensk, Kjell Westö, kammade hem priset, vilket bekräftar kraften i en litterär tradition som även räknar röster som poeten Tua Forsström, nyligen invald i Svenska Akademien. De östra delarna av det svenska språkområdet upplever just nu en litterär guldålder som vi kanske inte har skådat sedan Elmer Diktonius och Gunnar Björlings dagar.

 

Jens Liljestrand är biträdande kulturchef på Expressen.