Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Michal Witkowski: Margot

Michal Witkowski Foto: Natur och kultur
Nina Lekander gör tummen upp för Michal Witkowskis nya roman Margot.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FAKTA

ROMAN
MICHAL WITKOWSKI | Margot | Översättning Stefan Ingvarsson och Emi-Simone Zawall | Natur & Kultur, 217 s.

Hejdundrande, det är ordet som kommer för mig när jag läser den polska författaren Michal Witkowskis andra till svenska översatta roman. Den första var Lubiewo, som gjorde succé i ett Polen som man föreställer sig djupt homofobt och gammaldags religiöst. En burlesk story om ett par gamla fjollor som utnämndes till "Bögarnas Decamerone" och av Elisabeth Hjorth i denna tidning 18/11-08 beskrevs som "den mest intressanta kritik mot nyliberalismen som jag läst på länge".
Fast ännu mer tänker jag på en uppdaterad Balzac på amfetamin när Witkowski nu ångar vidare i en rasande, blixtsnabb och utropsteckentät satir över ett samhälle där konsumtion, yta och underhållning är allt. Och resten leda, fattigdom och billiga droger i en reklamklädd busskur i en håla ute på landsbygden.
Från en sådan busskur tar sig romanens kanske mest spektakulära figur Waldi Mandarynka till Warszawa för att till varje pris bli känd, en resa han inleder med att skära upp handlederna inne på Big brothers toalett och avslutar med en totalbisarr show i Wroclaw, sponsrad av bland annat Toalettstolen AB och begravningsbyrån Dödex.

Wroclaw råkar vara Witkowskis födelsestad, "en stad där kulturerna möts och gränser upphört att existera" men som tyvärr har smutsats ner av en viss fjolla till författare som om den bara var "cruisingparker och bögar - ja, ni hör ju!"
Om det inte vore för min dystra natur hade jag skrattat högt många gånger. Nu får jag nöja mig med att stryka under särskilt groteska metaforer och läsa vissa partier högt för min son. Som fjollfrisörens svada när han gör i ordning Waldi inför showen:
"So, what do we have here? Hår med tendens att bli lite fett? No problem! First, we wash and condish your hair /.../ en liten oljemassage, komplett näring från hårroten till toppen. Do you want oil? We have oil! Chill!"

Språkglädjen är intakt - och Stefan Ingvarssons och Emi-Simone Zawalls översättning lika munter - från första till sista sidan, hur sorgliga och knasiga och snuskiga och våldsamma människors öden än egentligen är. Vi möter även den stentuffa långtradarchaffisen Margot som glatt prostituerar sig om nätterna med de rysligaste av karlar, hennes ärkefiende den tjocka vulgära flatan Svarta Greta och den arma Joanna som ensam i sin rullstol hemma hos mormor lever genom internet och senare med hjälp av komradio. I den talar hon nätterna igenom med långtradarchaufförer över hela Polen, håller reda på trafikstockningar - och blir en dag så kär i en röst att hon reser sig upp och går.
Ja, i allt det nattsvarta finns det lyckligtvis kärlek lika hejdundrande som Witkowskis sätt att skriva.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!