En kollega noterar att de som har som jobb att springa mot faran – och inte från den – har hyllats i helgen. Polis och räddningstjänst har överösts med blommor och lovord. Men en yrkeskår, som också springer mot fel håll när larmet går, får inga rosor, trots att dess snabba och transparenta nyhetsförmedling har varit till nytta för miljoner människor. Reportrar är nu inte mycket för att sitta under korkeken och beundra blomster. Skillnaden i reaktion är ändå intressant.
Att ge sig på de etablerade medierna, inte sällan utan särskilt stora förkunskaper, är ett av de lättaste sätten att få uppmärksamhet. I helgen har Jack Werner och Björn Werner, på var sitt håll recenserat bevakningen av terrordådet på Drottninggatan. Dessa mediekritikens Werner und Werner använder sig av samma "det går lika bra med selleri"-knep, med extremt överdrivna påståenden för att framstå som särskilt viktiga.
LÄS MER Thomas Mattsson om skolkamrater som spred bilder på döda i sina mobiler
Werner und Werner
Den ene Werner (Björn) skriver i Café att medierna "valde" att "kasta sig över falska fakta och kabla ut dem i realtid". Den andre Werner (Jack) beskriver det på DN Debatt som att "många" tycker mediernas insats är det "stora misslyckandet som inträffade under fredagen" (var inte det terrordådet?). Han skriver också om ett "oförbätterligt kaos i motsats till polisens, räddningstjänstens och medborgarnas orubbliga lugn".
Jag brukar vara en av dem som välkomnar att journalister nagelfars. Den här gången står dock inte sågningarna i proportion till de eventuella misstagen. Att medier, med DN i spetsen, rapporterade att polisen undersökte uppgifter om skottlossning på Fridhemsplan och intervjuade skakade människor på platsen, kan och bör diskuteras. Att tala om kaos eller att man med berått mod agerat som megafon åt falska fakta är däremot rent vilseledande.
Information hos Säpo
Men visst ska vi ägna oss åt mediekritik. Till exempel kan man fundera över tyngdpunkten på kärleksbombningen av rättsväsendet, trots att den misstänkte som förekom i information hos Säpo faktiskt inte utvisats. Man kan också fråga sig varför Spendrups inte har fått en tuffare granskning av sina bristande lastbilsrutiner, och hur i hela friden Åhléns kunde bli den stora skurken?
Kanske var det lite för komplicerade ingredienser för Werner och Werner?
Karin Olsson är kulturchef på Expressen.