Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mats Söderlund berättar en politisk saga

Foto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTUR

Mats Söderlunds kommer med den första delen av sin dystopiska klimattrilogi.

Helena Granström avundas inte dem som är unga i dag.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

LITTERATUR | RECENSION. Mina tonår är inte en tid jag skulle vilja genomleva igen; det enda jag minns av dem är bekymmer. Men bekymren hade åtminstone en förtjänst, nämligen att de uteslutande var mina egna: Om världen gick under var det min värld, det var inte världen. 

För den som är tonåring i dag är situationen möjligen annorlunda. Vi vet nu att den utveckling som skapat vårt samhälle, om den tillåts fortsätta ohämmat, inom några decennier kommer att innebära katastrof.

Dricksvatten saknas

Sett till takten hos artutrotning, utfiskning, skogsskövling och förorening finns det fog för påståendet att katastrofen redan är här. I den framtid som skildras av Mats Söderlund i ungdomsromanen "Hotet", den första delen i en trilogi, har situationen ytterligare förvärrats. Här i Sverige har den globala uppvärmningen genom Golfströmmens avstannande vänts till sin motsats, med svår köld också under sommarhalvåret. Dessutom har resursbristen blivit kännbar även i privilegierade länder, och framför allt är det dricksvatten som saknas; en brist som marknaden inte varit sen att utnyttja.

 

LÄS MER – Martina Montelius läser Janne Tellers livsviktiga nya ungdomsroman

 

För Jenny, den västerbottniska tonårstjej som befinner sig centrum av Söderlunds berättelse, har denna världspolitiska belägenhet en personlig dimension. Hennes mamma, Gaupa Eriksson, är FN-ledamot med en central roll inom förhandlingarna kring vattenförsörjning – en position som visar sig allt mer riskabel ju längre berättelsen fortskrider. Dessutom bär Jenny och hennes två syskon på tyngden av sin pappas mystiska försvinnande några år tidigare, under en fjällvandring tillsammans med sin då elvaåriga dotter. 

Familjen är troll

Innebörden hos pappans försvinnande blir så småningom allt klarare, liksom betydelsen av de egenskaper som Jenny och hennes syskon besitter: ett utvecklat luktsinne, skarp syn och hörsel, och en fysik som överträffar de flesta mänskliga atleters. Familjen är inte människor utan olus, en sorts troll vars historia löpt parallellt med mänsklighetens under lång tid. Inom denna grupp finns också onda krafter, vars dolda inflytande på människorna resulterat i såväl världskrig som rovdrift på naturen.

I Söderlunds vittfamnande berättelse ryms en mängd olika teman, varav några utvecklas medan andra förblir antydda: minne, vuxenblivande och identitet, den västerländska civilisationens förhållande till naturen, ursprungsbefolkningars rättigheter och det digitala samhällets ensamhet. 

"Hotet" är ingen utpräglad ungdomsbok; snarare är den en politisk saga som vill påminna oss om kraften hos gemensamma berättelser. Och kanske också, trots sin dystopiska sättning, skänka en stunds vila från verklighetens än svårare dilemma, där det onda troll som måste besegras inte är en yttre kraft – utan vår egen kollektiva destruktivitet. 

 

Roman

Mats Söderlund

Hotet

Ättlingarna 1

Rabén och Sjögren

Unga vuxna

 

Helena Granström är författare och kritiker på Expressens kultursida. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!