Foto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTURFoto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTUR
 Foto: ELIN STRÖMBERG / NATUR OCH KULTUR

Mats Söderlund berättar en politisk saga

Publicerad

Mats Söderlunds kommer med den första delen av sin dystopiska klimattrilogi.

Helena Granström avundas inte dem som är unga i dag.

LITTERATUR | RECENSION. Mina tonår är inte en tid jag skulle vilja genomleva igen; det enda jag minns av dem är bekymmer. Men bekymren hade åtminstone en förtjänst, nämligen att de uteslutande var mina egna: Om världen gick under var det min värld, det var inte världen. 

För den som är tonåring i dag är situationen möjligen annorlunda. Vi vet nu att den utveckling som skapat vårt samhälle, om den tillåts fortsätta ohämmat, inom några decennier kommer att innebära katastrof.

Dricksvatten saknas

Sett till takten hos artutrotning, utfiskning, skogsskövling och förorening finns det fog för påståendet att katastrofen redan är här. I den framtid som skildras av Mats Söderlund i ungdomsromanen "Hotet", den första delen i en trilogi, har situationen ytterligare förvärrats. Här i Sverige har den globala uppvärmningen genom Golfströmmens avstannande vänts till sin motsats, med svår köld också under sommarhalvåret. Dessutom har resursbristen blivit kännbar även i privilegierade länder, och framför allt är det dricksvatten som saknas; en brist som marknaden inte varit sen att utnyttja.

 

LÄS MER – Martina Montelius läser Janne Tellers livsviktiga nya ungdomsroman

 

För Jenny, den västerbottniska tonårstjej som befinner sig centrum av Söderlunds berättelse, har denna världspolitiska belägenhet en personlig dimension. Hennes mamma, Gaupa Eriksson, är FN-ledamot med en central roll inom förhandlingarna kring vattenförsörjning – en position som visar sig allt mer riskabel ju längre berättelsen fortskrider. Dessutom bär Jenny och hennes två syskon på tyngden av sin pappas mystiska försvinnande några år tidigare, under en fjällvandring tillsammans med sin då elvaåriga dotter. 

Familjen är troll

Innebörden hos pappans försvinnande blir så småningom allt klarare, liksom betydelsen av de egenskaper som Jenny och hennes syskon besitter: ett utvecklat luktsinne, skarp syn och hörsel, och en fysik som överträffar de flesta mänskliga atleters. Familjen är inte människor utan olus, en sorts troll vars historia löpt parallellt med mänsklighetens under lång tid. Inom denna grupp finns också onda krafter, vars dolda inflytande på människorna resulterat i såväl världskrig som rovdrift på naturen.

I Söderlunds vittfamnande berättelse ryms en mängd olika teman, varav några utvecklas medan andra förblir antydda: minne, vuxenblivande och identitet, den västerländska civilisationens förhållande till naturen, ursprungsbefolkningars rättigheter och det digitala samhällets ensamhet. 

"Hotet" är ingen utpräglad ungdomsbok; snarare är den en politisk saga som vill påminna oss om kraften hos gemensamma berättelser. Och kanske också, trots sin dystopiska sättning, skänka en stunds vila från verklighetens än svårare dilemma, där det onda troll som måste besegras inte är en yttre kraft – utan vår egen kollektiva destruktivitet. 

 

Roman

Mats Söderlund

Hotet

Ättlingarna 1

Rabén och Sjögren

Unga vuxna

 

Helena Granström är författare och kritiker på Expressens kultursida. 

Relaterade ämnen
Helena Granström
Helena Granström
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag