Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
ML Samuelsson

SR dabbar sig igen

Gammelradio.

MarieLouise Samuelsson om en radiodebatt i otakt med tiden.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Så var det dags för DAB-diskussion (DN Debatt 1/12). Igen. Vad som tillkommit sedan 1990-talet då DAB debuterade som möjlig teknik är förstås att den kan avfärdas med att internet redan är alternativet till FM-radio.

En poäng med den plan för digitalisering som Nina Wormbs (på förra regeringens uppdrag) nu lagt fram är därför att den påminner om att alla faktiskt inte "finns på nätet". 10 procent i åldrarna 16 - 85 har inte internet, vilket public service sedan länge glatt struntar i. Det ömkas annars flitigt med Svaga Grupper och månas om att Din Röst ska höras, men hos storstadsbaserade mediehus där medarbetare innehar all slags teknik i tjänsten, sviker fantasin när det kommer till att begripa sådant som landsbygdens dåliga mobiltäckning och att det finns de som inte har råd med datorer, telefoner och uppkoppling.

 

Att en DAB-lösning skulle innebära att Sveriges Radio teknik-lierar sig med kommersiella radiobolag borde från SR:s sida alltså inte anses mer kontroversiellt än nuläget, då mängder av program förutsätter innehav av konto hos det högst kommersiella företaget Facebook, till vilket SR med stor entusiasm outsourcar sina lyssnarkontakter.

Ett fascinerande argument för övergång till DAB+ är att det i dag "bara" finns fyra nationella kanaler. Bara? Ja, den som har livlig samt välvillig fantasi kan kanske föreställa sig att det inom SR finns så många hittills ogjorda programidéer att det skulle räcka till en mängd helt nya kanaler, med bibehållen public service-kvalitet.

 

Kanalexpansion kräver dessutom nya pengar till programproduktion och SR verkar redan ha fullt upp med få licensmedlen att räcka till det befintliga utbudet. En hel del av verksamheten bygger exempelvis på underbetalda frilansare och osäkra projektanställningar.

Det är bara att hoppas att ansvariga politiker inte får för sig att de måste ta ställning för eller emot DAB+, innan man löst frågan om licens eller skatt. Teknikövergång från analogt till digitalt hjälper inte om det inte finns en hållbar finansieringsmodell för framtida public service-radio.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du diskutera och kommentera våra artiklar.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!