Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Marianne Lindberg De Geer

Inte ens som död går Lars Vilks säker

Lars Vilks.
Foto: CARSTEN BUNDGAARD / AP TT NYHETSBYRÅN
Lars Vilks Nimis.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Marianne Lindberg De Geer.
Foto: Privat

I början av oktober dog konstnären Lars Vilks i en bilkrasch utanför Markaryd.

Marianne Lindberg De Geer förberedde sig för begravningen men hann inte få sin tredje dos vaccin i tid. 

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

IN MEMORIAM. 

Lars Vilks 

20 juni 1946 – 3 oktober 2021

Lars Vilks begravs i dagarna. Allting är ordnat.

Hans käresta har förberett oss. Använd inte er vanliga blomsteraffär för att beställa blommor. Bara de närmast sörjande får veta när och var det är, vi vill inte att det ska hända något.

Så inte ens som död går han säker, konstnären Lars Vilks. Du får vara förberedd på att det inte kommer att bli någon kista, Marianne, säger Maj, hans kropp var för sönderbränd för det, du kommer att se en urna längst fram i kapellet. 

Maj och jag känner inte varandra, men vi har träffats. Makens och mina biljetter är beställda, hotell lika så. Kransen blir ett hjärta av röda rosor, största storleken. Allt är fortfarande så abstrakt. Lars och jag har känt varandra de senaste tjugo åren. Ändå har vi aldrig varit hemma hos honom. Han har inte fått ta emot besök. Varje gång som någon känt igen honom i den närmaste Coop eller Ica har Säpo tvingats flytta honom till ett nytt ställe.

Nu blir det inte av. Vi får inte tredje dosen i tid. Maken är riskgrupp. Och jag tänker att Lars ändå inte är där.

Oss har han besökt många gånger under årens lopp. I början rusade alltid livvakterna in för att undersöka lägenheten eller sommarstugan vi hyrde för att se om kusten var klar. Så småningom lärde vi känna dom och dom oss. Vi har också deltagit i många debatter, Lars och jag. Jag och maken har tillhört ett nätverk av mer eller mindre tysta vänner som funnits kring honom Norden runt. De flesta av oss har aldrig setts. Nu skulle det ske. Maj hade ordnat med förplägnad och möjlighet till samtal efteråt. Nu blir det inte av. Vi får inte tredje dosen i tid. Maken är riskgrupp. Och jag tänker att Lars ändå inte är där. 

Det har alltid varit långt mellan gångerna vi setts i alla dessa år. Nu kan jag låtsas att han kanske dyker upp igen. Jag är ännu inte beredd att fatta att det som hänt har hänt. Staten som var satt att skydda honom blev hans värsta fiende. Och missförstå mig rätt, de där livvakterna kände jag, det var trevliga grabbar. Men trots det så är det så historien om Lars Vilks död måste berättas.

Måtte hans sargade aska strös vid foten av ett bevarat Nimis. 


Marianne Lindberg De Geer är konstnär, författare och medarbetare på Expressens kultursida. 



Får man sälja grejer med barn?

KULTURKRIGET. Anitha Clemence och Nanna Olasdotter Hallberg debatterar influencers användning av barn och det stora sociala experimentet Instagram.