Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Margareta Sörenson: Skoldans som livlina

Daterad dansFoto: Arne Schweitz

Margareta Sörenson bemöter DN och påminner om dansens betydelse i skolan, oavsett religion.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Kan det vara en ledarskribents skolminnen som spökar när man föreslår att barn ska slippa dansa jitterbug i skolan? I en ledare i DN 11 maj - apropå Humanisternas krav på religionsfrihet för barn - försvaras barns rättigheter i skolan oberoende av vilka föräldrar de har. Bra!

Det finns föräldrar som håller sina barn hemma från undervisning i sexualkunskap, evolutionslära, simundervisning. Men att kunna simma är livsviktigt, skriver ledaren. Till skillnad från jitterbug, tror ledarskribenten som uppenbarligen behöver uppdatera sig i dansfrågan.

 

Frågan rör ytterst skolans rätt att utforma kursplanen och bedöma vilka kunskaper som anses nödvändiga för barn och ungdom. Dit hör dansen precis lika mycket som musik, bild och litteratur.

Dans i skolan betyder rytmik, danslek, dans på konstnärlig grund, samtida dans: modern dans, jazz, show, street från förskolan till gymnasiet. 100 av landets knappt 300 kommuner har dans som kunskapsområde i skolan med riktiga danslärare.

Skolan äger kulturarvet, som bidrar till barnens personlighetsutveckling och deras samhörighet med historia och samtid. I skolor med många språk att överbrygga kan dansen vara rena rama livlinan. Som simningen.

 

Följ Expressen Kultur på Facebook - där kan du kommentera våra artiklar.