Mantel visar på risken med att sätta säkerhet framför allt

AVSLUTAR. Med "Broderskap" finns hela Hilary Mantels trilogi om franska revolutionen nu på svenska.
Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
"Broderskap".
Johannes Heuman.
Foto: PRESSBILD

Johannes Heuman läser den tredje delen i Hilary Mantels revolutionstrilogi och tror att dagens terrordebatt skulle må bra av författarens insikter.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

De tre advokatvännerna Maximilien de Robespierre, Georges Jacques Danton och Camille Desmoulin kom att sätta sin prägel på Europas historia och den moderna nationen. De var med och avskaffade monarkin, det gamla privilegiesamhället och ville att historien skulle börja om från år noll enligt en ny revolutionär kalender. Deras liv glimtade till en kort stund innan de själva hamnade under giljotinen 1794.

Det är i huvudsak genom dessa människoöden som den brittiska författaren Hilary Mantel skildrar den franska revolutionen och nu finns verket på svenska, i tre delar. Trilogins 1 000 sidor visar hur denna politiska omdaning var resultatet av enskilda människors stordåd och svagheter, samt ett stort mått av tillfälligheter. Händelseförloppet utvecklar sig precis så oförutsägbart som historien måste ha framträtt för sin samtid. Och inte som den raka rörelse framåt som vi är vana vid i historieböckerna.

Robespierre var varken Stalin eller Hitler

Mantel skriver för en brittisk publik som av tradition är skeptisk till revolutionen och statens ökade anspråk; Edmund Burke avfärdade den som en irrationell ohygglighet redan när den pågick.


LÄS MER: Ulrika Kärnborg läser Hilary Mantels "Frihet" 


Men Mantel ger en sammansatt bild av hela detta skådespel och inte minst Robespierre som ibland orättvist jämförts med både Stalin och Hitler. Denne omutlige moralist som bar ett stort ansvar för terrorn grips stundtals av tvivel i Mantels berättelse. Han förmänskligas också genom en tafatt kärleksscen med en konststuderande snickardotter (relationen har stöd i källorna).  

Frihet kontra säkerhet

Den sista och starkaste delen i trilogin, ”Broderskap”, kommer ut mitt under den franska valrörelsen där revolutionen fortfarande används som slagträ i debatten. Men Mantels skildring av terror och rädsla har också fått aktualitet i Sverige. Även om hon inte förmedlar några enkla lärdomar så framträder ur detta fascinerande virrvarr av intriger en högst aktuell politisk fråga: jämvikten mellan den individuella friheten och den nationella säkerheten.

Då var det federalister och rojalister som hotade den nya ordningen. I dag är det radikala islamister och högerextrema. Robespierres välfärdsutskott började förfölja misstänkta fiender och politiska opponenter. Men revolutionens stjärnadvokater föll ganska snart på sin egen renlärighet, hårdhet och rädsla för konspirationer.


LÄS MER: "Skuggan av ett liv" tar i med storsläggan 


Risker med undantagstillstånd

Det är tyvärr fortfarande ofrånkomligt att de frihets- och jämlikhetsideal som revolutionen gav till eftervärlden måste försvaras med våld. Men kampen måste ske utan att tänja på rättsprinciperna. Det visar även franska erfarenheter i dag. Den ledande experten på islamism, Gilles Kepel, anser att det finns risker med det rådande undantagstillståndet i Frankrike. Jämvikten rubbas på bekostnad av individens frihet. Det kan vara värt att tänka på när de svenska riksdagspartierna nu börjar tävla i att föreslå nya polisåtgärder efter attentatet på Drottninggatan.  

Eller som Danton konstaterar i Mantels berättelse när de inre hoten diskuteras: ”Att förvanska rättvisan är i sig ett mycket stort ont. Det lämnar inget hopp om bättring.”


ROMAN

HILARY MANTEL

Broderskap

Översättning Marianne Mattsson och Jens Ahlberg

Weyler, 526 s.


Johannes Heuman


Johannes Heuman är historiker vid Uppsala universitet samt École Pratique des Hautes Études i Paris.