Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malte Persson

Prins Oscars ”herdestund” är bara början på förfallet

Prins Oscar.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Malte Persson.
Foto: Expressen / Alex Ljungdahl

Malte Persson funderar över en pinsam rubriksättning.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURDEBATT. I berättelsen om Babels torn i Första Moseboken berättas det om hur Gud oroas av människornas företagsamhet: ”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig.”

Därför låter han människorna drabbas av språkförbistring, så att de inte längre förstår varandra. Men hur känns det att drabbas av språkförbistring? Jag tror att jag har en aning om det. 

”Prins Oscars härliga herdestund i fårhagen” var en rubrik som nyhetssajten ”Allt om kungligt” gav en artikel om Oscars besök hos djuren på Haga slott i helgen. Detta under en bild av en lurigt leende prins som kramar ett får. 

'Herdestund' är en eufemism för sexuella möten.

För oss som vet att ”herdestund” är en eufemism för sexuella möten var det en komisk höjdpunkt. Men också lite sorgligt – ännu ett exempel på hur allt fler ord förstås av allt färre, och det även bland dem som jobbar med att skriva. 

Skärmdump från alltomkungligt.se innan rubriken ändrades.

Vissa ord dör för att de inte används, andra blir levande döda genom att användas på måfå. Vad betyder till exempel ”karaktärsskådespelare”? Kan man använda ”de facto” som en precis motsats till ”de jure”, när de som vill få påståenden att låta akademiska ständigt använder det som vag synonym till det redan i sig tveksamma ordet ”faktiskt”?

Detta är bara början.

Är det någon idé att myndigheter utfärdar ”rekommendationer” när det är så oklart om en rekommendation är något som bör följas?

Enligt en språkspalt nyligen (DN 11/5) anser en av fem att ordet drygt betyder ”lite mindre än” eller ”ungefär”. Så nu måste jag fråga mig inte bara hur många som förstår speciella ord som ”språkförbistring” och ”eufemism”. (De som konstruerar högskoleprovet gör varje år ordkunskapsdelen lättare, för att andelen rätta svar ska hålla sig konstant.) Jag oroar mig också över om ens de väldigt vardagliga blir förstådda.  

För att travestera Herren: Detta är bara början. Nu är ingenting möjligt för oss, vad vi än föresätter oss. 


Malte Persson är författare och medarbetare på Expressens kultursida.