Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Malte Persson

Jag delade en gång pissoar med Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt.
Foto: Magnus Hallgren/DN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Att politiker säger en sak privat och en annan offentligt är något av en kliché.

Malte Persson imponeras motvilligt av Johan Pehrsons språkliga fynd.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KULTURKRÖNIKA. Valet 1928 kallas ofta kosackvalet. Valet 2022 var korvvalet. Ebba Busch hade sitt falumoment. Johan Pehrson viftade med så många varmkorvar att hjärtläkare oroade sig. Om Ulf Kristersson hade sin hund som rekvisita, så hade hans liberalpartistiske sidekick en hotdog.

De båda manliga partiledarna spelade på bilder av just manlighet: rejält, rättframt, rakt och utan rädsla för tuffa tag. Imagen störs möjligen nu av att den ene rullar runt för Erdogan och den andre måste räcka vacker tass till Jimmie. Det är, som Pehrson inte tröttnar på att säga, både sött och salt.

Apropå korv och annan fallisk PR så delade jag en gång pissoar med Fredrik Reinfeldt. ”Öppna era gylfar!” – sa jag inte. Jag sa ingenting alls. Det hela gick värdigt till. Inte alls som den gången Ian Wachtmeister ställdes till svars för Ny Demokratis retorik på Sturehofs toalett. Men det var inte det jag skulle prata om. Det jag skulle komma till var något som senare samma kväll gjorde större intryck på mig än den förre statsministerns ståtliga fysik. Nämligen hans formuleringsförmåga. Glöm hela detta stycke, det blev fel. Det är ingen journalist i publiken, va? Jag börjar om:

Apropå mat och ord så var jag en gång på samma middag som Fredrik Reinfeldt. Jag satt för långt bort för att prata med honom, och fick hålla till godo med hans livvakt, som bedömt mig som en ofarlig salongsradikal (utgår jag från, eftersom han låtit mig och objektet gå ensamma in på herrummet). Livvakten var av säkerhetsskäl inte särskilt meddelsam, och jag är inte heller det, om än mer av osäkerhetsskäl. Så mitt starkaste minne är Reinfeldts tacktal. Han visar sig vara rolig! Spontan! Spirituell!

I åtta år hade denne man lurat i mig och svenska folket att han var en själlös tråkmåns som brann för Da Buzz och fredagsmys med svennetacos.

Att en professionell politiker kan prata borde inte förvåna, men i åtta år hade denne man lurat i mig och svenska folket att han var en själlös tråkmåns som brann för Da Buzz och fredagsmys med svennetacos. Vilket säkert är en helt korrekt strategi om man vill bli vald och omvald av svenska folket. Men sanningen var alltså en annan, minns jag att jag tänkte, och det var både skrämmande och imponerande att han lyckats dölja den.

”Sött och salt”. Johan Pehrson har hittat den flexibla frasen som kan tillämpas på det mesta.
Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vi som är i kulturbranschen brukar om något låtsas som att vi är smartare och mer sofistikerade än vad vi egentligen är. Men här var det alltså tvärtom. Lite som ett direktörsbarns EPA-traktor: officiellt med begränsad hastighet, men snabb när ingen kontroll sker.

Att politiker säger en sak privat och en annan offentligt är något av en kliché; men som litteraturkritiker finner jag det spännande när även stilen ändras. Johan Pehrsons aktuella interna urladdning om brun sörja var både mer sammanhängande och mer schwungfylld än hans märkliga metaforer om korvfabriker och liknande i officiella intervjuer. För att inte tala då om vanemissbruket av floskeln ”både sött och salt”.

Finns det någon kritik som inte kan viftas bort med denna pilsnerfilmsreplik?

Motvilligt imponeras jag dock av detta sistnämnda språkliga fynd. Finns det någon kritik som inte kan viftas bort med denna pilsnerfilmsreplik? (Vad säger pastorn, har fänriken gjort pigan på tjocken? – Jo, jag tackar jag, både sött och salt!)

Frasen är underbart flexibel och kan tillämpas på det mesta. Kroppkärrs pizzeria i Karlstad lanserar lussekebab. Både sött och salt! Vad tycker jag om Noréns dagböcker? Både sött och salt!

Det söta och det salta är mäktiga historiska krafter – kalorier och mineraler, lyx och konserveringsmedel; sockerrörsplantager och saltöknar; slaveri, korruption, monopol, karavaner, karaveller, kravaller; saltadministrationen i Yangzhou, sockerbetsförädling, industrisamhällets snabba kolhydrater, och så vidare.

Så mycket som ryms i dessa ord, nu så märkligt tömda på innehåll! Ja, att intressera sig för språkbruk och ords valörer i dessa tider är sannerligen en blandad upplevelse. Både sött och salt!


Malte Persson är poet, kritiker och krönikör på Expressens kultursida.



Månens sällskap: Det bortvända ansiktet

https://embed.pod.space/player?episode=manenssallskap/det-bortvanda-ansiktet&theme=spacegreen

PODCAST. Om psykoanalys, den heliga flugsvampen och om att ta en himlatur i tronvagnen. Med Eric Schüldt och Natalie Lantz.