Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Malte Persson

Gustav III är ingen demokratisk förebild

Gustav III var inte en upplysningsman i alla avseenden. Foto: Wikimedia Commons
"Ut med gubbarna, in med tjejerna", stod det på ett barns skylt vid demonstrationen utanför Börshuset när Sara Danius meddelat att hon lämnade arbetet som ständig sekreterare. Foto: ÅKE ERICSON / IBL / IBL BILDBYRÅ

Malte Persson svarar Marianne Stidsen om Svenska Akademien, upplysningen och rättssäkerheten.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

REPLIK | SVENSKA AKADEMIEN. Jag uppskattade Marianne Stidsens kurs om samtida skandinavisk litteratur i Köpenhamn för tjugo år  sedan! 

Den gången var en av hennes huvudteser dock att åttiotalets litteratur (inklusive Horace Engdahl) gick att förstå som en reaktion på sjuttiotalets politiska utopism och nyttotänkande – i analogi med hur romantiken var ett svar på detsamma hos upplysningen.

Vad var upplysningen?

Att upplysningen skulle ha varit ett projekt för kollektiv trygghet har jag ingenstans påstått. Däremot att dess övergripande ljusmetafor handlar om transparens: människan ska inte kunna hållas i okunnighet genom att makthavare döljer information och förför henne med myter. Kungaglans och kyrkorökelse ska avförtrollas.

Den liberala konstitutionalism som Stidsen anför är en storartad produkt av upplysningen. Men ur upplysningens tro på entydig sanning och entydigt framåtskridande kom också mycket annat. Inklusive paradoxala drömmar om upplysta despoter, revolutionära avantgarden och hemliga ordenssällskap i ljusets tjänst.

 

LÄS MER – Malte Persson: Upplysningen har blivit en fetisch 

Gustav III och Svenska Akademien

När Gustav III skrev Svenska Akademiens stadgar fanns det säkert upplysningsidéer med i bilden – men de var underordnade syftet att skänka honom själv och kungaväldet ära. Han älskade att hitta på regler (i allt från rikets författning till klädkoden på Drottningholm), men någon sann konstitutionalist var han inte. Särskilt inte när det gällde ett självständigt rättsväsen.

Så har även Akademiens stadgar, inte minst den arkaiska hänvisningen till ”heder och ära”, väldigt lite med modern rättssäkerhet att göra. Liksom det faktum att Akademien anser sig ha ensam rätt att tolka dem, och i praktiken struntar i dem när det passar.  

Och om man ändå inte vill att någon ska dömas utan rättegång – i sig så klart en rimlig hållning – så är det enda rätta att helt enkelt lämna över all information man har till polisen, för att få den rättssäkra genomlysning och formella bedömning som saknas. Istället för att försöka undvika exakt detta.

 

 

Malte Persson är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hans senaste bok är "Till dikten".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!