Malte Persson

Finns bara i fantasin

Publicerad
Uppdaterad
De diskussioner som då och då förts om skrivarskolornas vid det här laget stora betydelse för ung svensk litteratur har sällan blivit givande. Somliga (mindre trovärdiga eftersom de inte gått någon skrivarskola) misstänker att de skapar likriktning. Andra (mindre trovärdiga eftersom de har gått på skrivarskola) säger att nej, minsann, så är det inte alls, skäms på er.
Men skolorna har kommit för att stanna.
En konstruktiv diskussion borde mindre moralisera över att de finns, än problematisera hur de rent konkret fungerar. Och det är just vad Klara Bengtsson, som har erfarenhet från flera välrenommerade skrivarskolor, åstadkommer i en artikel som är höjdpunkten i senaste numret av den lilla Göteborgs-baserade tidskriften Fantasin.
Bengtsson konstaterar att pedagogiken helt bygger på diskussion av egna texter i grupp, och att ”frånvaron av undervisning om hantverk och arbetsprocess på dessa skolor” är slående: ”Som om det fanns en rädsla för att ge handfasta råd eller delge lärdomar som eleven inte själv upptäckt i responsrundorna.”

Förutom att modellen missgynnar klassisk romankomposition, noterar hon de gruppsykologiska riskerna. Att det finns en anpassning som eleven kan missta för individualitet eftersom hon på egen hand har ”skrivit sig fram till det, experimenterat och fått respons, sniffat i luften”. Det är väl ungefär vad man som skeptiker utifrån har kunnat misstänka. Men det måste ju kunna förändras?
Jag har själv ibland fantiserat om en handfast skrivarskola där man lärde ut alla de hantverksknep som faktiskt går att lära ut. Plus lite marinkårsliknande skrivdisciplin…
Ja, jag antar att jag får fantisera vidare. Men det minsta en skrivarskola med självaktning kan göra är att införskaffa Klara Bengtssons artikel. Och kanske ta upp den till en gruppdiskussion eller två.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag