MELLANSPEL. Inhyrd Timbrodebatt på Teater Brunnsgatan fyra med bland andra Marie Söderqvist och Martina Montelius. Foto: Christian Örnberg
MELLANSPEL. Inhyrd Timbrodebatt på Teater Brunnsgatan fyra med bland andra Marie Söderqvist och Martina Montelius. Foto: Christian Örnberg

Magi och ekonomi

Publicerad

Linda Skugge förklarar hur en teater kan bli lönsam.

Den höga chefen för den stora teatern ville ses för att prata om kulturella och kreativa näringar. Hur driver du Teater Brunnsgatan fyra som ett slags bolag utan att magin försvinner? undrade hon.

Så här driver man en teater i kris:

Cash in omedelbart är viktigast, det vill säga man drar ner brallorna och säljer. Man löser gamla skulder samt säger upp alla löpande avtal. Sedan omförhandlar man allt. Man säger upp allt. Det handlar om seriös hjärt-lungräddning av en teater.

Tidningsprenumerationer och tre-fyra telefonabonnemang som bara kostar pengar, någon? Pensionssparande till folk som slutade för fem år sen, eller? En prenumeration på bläckpatroner till en skrivare som står trasig, som dessutom är tecknad på ett år? Om kulturen släppte in folk med företagsvana skulle de få mycket pengar över till att göra pjäser som kan rädda liv.

Naturligtvis anställer man ingen utan alla går antingen på timme eller på faktura.

Antingen har vi en teater eller så har vi inte en teater.

 

Mitt under denna totala brandkårsräddning så kommer både recensenter och kulturmänniskor och gnäller över att vår sajt är svårtillgänglig!

Vidare kan jag berätta att annonser i dagspress i dag inte är något annat än skådespelarfjäsk, en teaterannons ger noll (0) biljettintäkter. Dessutom spelar en sajt inte någon roll gällande just antal sålda biljetter. Det vet vi efter en höst utan fungerande sajt men ändå fullsatta salonger. Vi hankade oss fram, med hjälp av Facebook, Twitter, Instagram och rejält med bra PR så fyllde vi lokalerna kväll efter kväll.

Tack vare en fullsatt höst har vi först NU ekonomiska förutsättningar för att bygga en sajt.

Är ni med mig? Eller ska ni gå ut och ta en cigg och dricka ert femte glas vin först?

Linda Skugge.Foto: Sara Strandlund
Sedan jag började på teatern så har jag fått kulturmänniskor in my face som tycker både det ena och det andra. Mest "Så här gjorde vi inte förr".

Nä, och hur bra gick det då tycker ni? Kom det mycket folk? Nådde ni nya målgrupper?

 

Dessutom har jag förstått att systematiskt hyra ut teatern till företag varje vecka anses väldigt fel. Men förstår ni inte? Att hyra ut lokalerna (på spelfri tid) till företag är ju det som gör att man INTE behöver kompromissa med det konstnärliga! Att man inte väljer vilken skådespelare, och pjäs, utifrån andra premisser än de konstnärliga.

Timbro sponsrar inte Brunnsgatan, som det stått i DN. Timbro har hyrt teatern för totalt sex kulturdebatter, det har inget med spons att göra. Det har heller inget med själva teaterföreställningarna att göra.

Vi kan inte vara 100 procent beroende av staten för att göra kompromisslös konst, ity till detta räcker inte bidragspengarna.

 

Kulturmänniskorna som tjatar på mig tycker att vi bara ska göra teater och endast vara beroende av bidrag.

Jag är av åsikten att ju mer pengar vi kan dra in, desto mer fantastisk teater kan vi göra. Under de senaste åren har jag gett minst 60 personer jobb: fotografer, serveringspersonal, ljud/ljus-personer, filmare, formgivare, talare, tryckerier, cateringfirmor, dekoratörer och skribenter.

Jag skapar arbetstillfällen och är med och skapar magisk teater, vari ligger felet med det?

 

Linda Skugge är författare, entreprenör och producent på Teater Brunnsgatan fyra.

Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag