Madeleine Hessérus Foto: Mia Carlsson
Madeleine Hessérus Foto: Mia Carlsson

Madeleine Hessérus: Staden utan kvinnor

Publicerad
Uppdaterad
Nina Lekander läser Madeleine Hessérus skildring av ett delat Stockholm.
Idén är god och naturligtvis samtidsrelaterad som i andra dystopiska framtidsromaner, i Sverige till exempel Zac O’Yeahs Tandooriälgen och Lena Anderssons Duck City.
En slingrande mur klyver Stockholm i två delar. I ”Södra staden” finns kvinnorna, i den norra männen – samt maffia, terror, våld, droger, korruption och prostitution. Mäns våld och mord hade nått en gräns för vad kvinnorna längre kunde leva med, och successivt har den kvinnliga organisationen Limes tvingat ut män och könsmogna pojkar från Södermalm. Familjer har splittrats, tiden gått och i romanens tid – återberättad från en ännu avlägsnare framtid – har ynglingarna i norr redan nästan glömt sina mödrar och systrar.
Det är ett kvinnligt jag som för pennan. Det är en äldre man – Jakob Hall – som på uppdrag av skärgårdens befrielserörelse Ark tar sig in i Norra staden för att spionera på och infiltrera Faber, ett kriminellt nätverk av män ur flera samhällsklasser och av olika nationaliteter som kontrollerar staden.
Här ekar inte oväntat men diskret av referenser till Israel/Palestina och Berlinmuren – vad hände egentligen ”den där augustinatten” då taggtråden började rullas ut? – och Madeleine Hessérus beskriver väl den rädsla, paranoia och våldsamma galenskap som segregering och övervakning göder. På gatorna, i spelpalatsen, sexgalleriorna och i de underjordiska gångar där ”sorkarna” – övergivna småpojkar – lever.

Emellertid saknar texten Tandooriälgens och Duck Citys humor, och tuggar sig fram i en så lugn och enahanda rytm över så många sidor att jag då och då tappar taget om både story och personer:
Vilka är egentligen de unga killar – Elliot, David och Kurt – som Jakob får kontakt med i mansstaden, varför ska de just hit eller dit, vad är det med den här rockstjärnan Mischa som de är så fixerade vid och vad ska jag med påhittade bandnamn och fiktiva låttexter till? Är detta thriller eller stämningsskapande civilisationskritik?
Men Alice i Underlandet-atmosfären i det halvt virtuella nöjestemplet Blue Print är suggestivt tecknad, och när Jakob berättar om sin kärlekshistoria med en Hedda i kvinnostaden hettar det till.
Då fattar jag vad jag saknar mest, i likhet med de få romanfigurer som vågar erkänna det: kvinnorna, flickorna. För även om berättarrösten tillhör en kvinna får vi bara korta glimtar från Södermalm och uttalas endast ett fåtal repliker ur kvinnomun, och då på ett närmast orakelmässigt sätt.
Det må vara ett medvetet grepp. Men jag hade velat bli kastad på ett mer temperamentsfullt, mindre prydligt och gärna läskigare sätt fram och tillbaka över murbygget.
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag