SKOLDEBATT. Filippa Mannerheim (Expressen 17/11) anklagar Sveriges politiker för att ha gjort den gemensamma skolan till ”en våt dröm för riskkapitalbolag”. Jag delar Mannerheims frustration. Den extrema marknadiseringen av skolan i Sverige har lett till växande skolsegregation och ojämlikhet. Samhällsproblem som nu har blivit akuta.
Alla åtta riksdagspartierna bör rannsaka sig själva. Hur har vi kunnat hamna där vi är? När elevers betyg ses som affärshemligheter borde väckarklockan ringa för samtliga politiker i Sveriges riksdag. När Skolinspektionen får ingripa för att stoppa våldsbejakande extremister från att driva skola borde alla partier inse att det inte är lämpligt att hantera skolan som vilket annat företag som helst. När hundratals miljoner kronor av våra gemensamma skattepengar varje år försvinner till i vinster i stället för att gå till elever och lärare kan inte ens de mest hårdnackade marknadsliberalerna tycka att det är en rimlig ordning.
Friskolor får samma ersättning som kommunala skolor – trots att kommunala skolor har ett större ansvar.
Även mitt parti, Socialdemokraterna, behöver kritiskt pröva hur vi bör agerar för att samhället åter ska kunna ta kontroll över skolans utveckling från marknadskrafterna. Om någon tvivlar på våra ambitioner att stoppa vinstjakten i skolan vill jag uppmana er att titta i riksdagens protokoll. 2018 lade regeringen fram en proposition på riksdagens bord om en vinstbegräsning för privata välfärdsaktörer. Det förslaget röstades dock ner i riksdagen. Ett annat förslag vi la fram om att skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund gick samma öde till mötes.
Min övertygelse är att vi nu behöver hitta progressiva majoriteter tillsammans med bland annat modiga borgerliga politiker som vågar se marknadsskolans enorma misslyckande. Med rådande parlamentariska förutsättningar måste vi bryta marknadsstyrningen av skolan tillsammans med andra. Alternativet är att inte alls komma framåt under de närmaste åren. Och problemet är akut.
REAKTIONER I ANDRA MEDIER
Aftonbladets Karin Pettersson: Ordet ni söker är korruption
Dala-Demokratens Göran Greider: Svensk skola har experimenterats sönder
DN:s Leonidas Aretakis: Skolan har blivit en motor för segregation och ojämlikhet
Sydsvenskans Peter Fällmar Andersson: Hur många ursinniga lärare ska krävas för att politikerna ska vakna?
Det svåra nu är inte att ta fram bra förslag som skulle förbättra svensk skola, utan att få stöd för dem i Sveriges riksdag. Regeringens utredare Björn Åstrand har bland annat föreslagit ett gemensamt skolval, mer rättvisa och tydliga regler för urval, en sammanslagning av riktade statsbidrag till ett sektorsbidrag samt en förändring av hur skolpengen beräknas för att öka likvärdigheten i den svenska skolan. De är riktigt bra förslag.
Tyvärr ser vi nu hur friskolelobbyn slåss för att behålla sina privilegier med egna köer till sina skolor och en orättvis skolpeng. Internationella Engelska Skolan (IES), som nyligen delade ut 46,5 miljoner i vinst, sammanfattar kanske motståndet bäst när de i sitt remissvar till utredningen skriver att man ”avvisar utredningen i dess helhet.” Faktum är att friskolor överkompenseras i dagens skolpengssystem.
Socialdemokratin kommer aldrig att sluta kämpa för att skolan åter ska bli en jämlik och gemensam bildningsinstitution
Kommuner har, till skillnad från friskolor, genom skolpliktsansvaret en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn i kommunen en plats men också att ha beredskap för att ta emot nya elever. Friskolor får samma ersättning som kommunala skolor – trots att kommunala skolor har ett större ansvar. Om vi ska öka likvärdigheten i skolan har vi inte råd med att år efter år överkompensera friskolor på det här sättet. Det är både orättvist och ett slöseri med resurser, särskilt när överskottet går till vinst och expansion. En likvärdig skola förutsätter lika villkor och en rättvis skolpeng.
Jag hoppas fler lyssnar på Mannerheims argument och färre på friskolelobbyns. Socialdemokratin kommer aldrig att sluta kämpa för att skolan åter ska bli en jämlik och gemensam bildningsinstitution – inte en tjänst på marknaden. Min förhoppning nu är att vi tillsammans med andra partier kan få stöd för en rad viktiga förslag som skulle förbättra svensk skola och göra den mer jämlik. Det vore viktiga steg i rätt riktning.
Av Gunilla Svantorp
Gunilla Svantorp är ordförande i riksdagens utbildningsutskott.