Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Luther var en hjälte för nazisterna

Martin Luther (1483-1546) var en tysk professor, präst och teolog, och inititerade den protestantiska reformationen. Foto: WWW.BRIDGEMANART.COM

Martin Luthers skrift "Om judarna och deras lögner" är en av historiens värsta antisemtiska texter. 

Peter Cornell uppmanar Svenska kyrkan att diskutera den roll som reformatorns antisemitism har spelat genom tiderna.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

En fotnot till Lutheråret. Någon gång under firandet måste det ändå inflikas att Martin Luther författade en av historiens grövsta hatskrifter mot judarna, "Om judarna och deras lögner". Inom de protestantiska kyrkorna har man länge sopat den under mattan.

Med all respekt för Luthers obestridliga storhet – hans rasande stridsskrift kan inte bara betraktas som en äldre mans förvirrade, koleriska utbrott.

 

Läs mer: Luthrad läsare - om en skrämmande tid 

 

Luther uppmanade till judeförföljelser

Luthers brutala text uppmanade till precis det som nazisterna genomförde 400 år senare: att bränna ner synagogorna, förstöra judarnas hus, beslagta deras egendom och religiösa skrifter och sätta dem i straffarbete. 

Det är knappast en tillfällighet att nazismens antisemitism fick en sådan uppslutning just i Luthers hemland (även om Luthers judehat var grundat i teologi, inte i biologi).

Vad kom Luthers hatskrift att betyda för antisemitismen i protestantiska miljöer, i synnerhet under 1930-talet? 

Det går en tydlig skiljelinje mellan protestanternas och katolikernas hållning: i valen 1937 röstade varannan evangelisk kristen på NSDAP men bara var femte katolik; katolska kyrkan hade till skillnad från den evangeliska uppmanat sina medlemmar att inte stödja Hitler.

 

Läs mer: 500 år efter Luther - dags att gå i kloster 

 

Svenska kyrkan bör diskutera sin tystnad

Nyare tysk forskning visar hur stora evangeliska organisationer och flera biskopar åberopade Luther i sitt stöd för nazisternas judeförföljelse och Luthers nidskrift trycktes nu i massupplagor.

Men inte ens den svenske teologen Martin Linds grundliga studie ”Kristendom och nazism” berör Luthers skrift med ett enda ord. 

Ändå vidhölls sambandet öppet av nazisterna: så försvarade sig Julius Streicher (utgivare av den ökända ”Der Stürmer”) i Nürnbergrättegången med att Luther lika gärna kunde sitta på de anklagades bänk. 

Lutherår – vore det inte ett utmärkt tillfälle för Svenska kyrkan att ordna ett symposium för att diskutera både sin egen tystnad och den roll som Luthers skrivande har spelat?

 

Peter Cornell är medarbetare på Expressens kultursida.