Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Loretto Villalobos

Spektakulär könsoperation på Kungliga Operan

Ur "Tristessa". Kungliga Operans kör; Joel Annmo (skärm/billdboard samt i förgrunden; Tristessa/Evelyn). Foto: Sören Vilks
Ur "Tristessa". Foto: Sören Vilks
Ur "Tristessa". Damer ur Kungliga Operans kör; Joel Annmo (Tristessa, liggandes); John Erik Eleby (Zero). Foto: Sören Vilks
Ur "Tristessa". Kungliga Operans kör; statister; Joel Annmo (Evelyn); Kerstin Avemo (Leila/Lilith). Foto: Sören Vilks
Joel Annmo (Evelyn); Johanna Rudström (Young Tristessa); Kungliga Operans kör Foto: Sören Vilks
Joel Annmo (Evelyn); Kerstin Avemo (Leila/Lilith). Foto: Sören Vilks

Kungliga Operans urpremiär har ett fräscht och ungdomligt tilltal.

Loretto Villalobos blir förtjust i den feministiska operan "Tristessa".

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

OPERA | RECENSION. I Angela Carters roman "The Passion of New Eve" från 1977 möter vi Evelyn, en professor som är besatt av den glamorösa filmstjärnan Tristessa. Efter diverse incidenter kidnappas han av en Moderskult och genomgår ett könsbyte - han blir nu Eve och får konfronteras med det kvinnohat som han lättvindigt spred omkring sig i sin tidigare gestalt. Som titeln anger så är detta ett passionsspel i biblisk bemärkelse. Den kroppsliga transformationen ger inte i sig upphov till nya insikter, men lidandet, döden och kärleken blir det som förlöser Eva i sin pånyttfödelse. 

Roman full av musik

Det mest uppseendeväckande med romanen är dock hur full med musik den är! Om det inte hänvisas till italiensk barock i den första konfrontationen med Moderskulten i Beulah, så dundrar den ondskefulle patriarken Zero sin Wagner för full volym och den falnade stumfilmsstjärnan Tristessa begråter sin förlorade ungdom till Tjajkovskij – till och med havet som vår hjältinna seglar ut över rör sig som en fuga. Så att göra opera av denna roman är kongenialt. Plus att operan som konstform har långa anor av att töja på könsnormerna.          

Färgsprakande show

Bakom produktionen på Kungliga Operan står tre hjärnor – tonsättaren Jonas S Bohlin, librettisten Torbjörn Elensky och konstnären Ann-Sofi Sidén, som står för det visuella konceptet. Lägg därutöver till regissören Katharina Thoma och du har en färgsprakande show som lånar från fetischklubbar, gammal Hollywoodglamour och matinékitsch. 

Mycket av romanens underliggande brutalitet har trimmats bort till förmån för ett stiliserat destillat av våld och grymhet. En våldtäkt förvandlas till en spefull dans som fruarna i Zeros harem utsätter Eve för. Vid första anblick tar det visuella uttrycket överhanden. Bohlins musik har det kärvt, särskilt under de mest texttunga partierna – men när rytmiken får övertaget blir det hänförande dramatiskt, inte minst genom Operakörens fylliga ljudkropp. Mezzon Johanna Rudström och tenoren Joel Annmo växlar mellan titelrollen och huvudpersonen i de respektive akterna, vilket är ett tjusigt sätt att tillfoga genustrubbel i dramat, om man ska parafrasera queerteoretikern Judith Butler. Imponerar gör även sopranen Kerstin Avemo som Leilah/Lilith vars vansinnesvrål i könsoperationsscenen i sig torde kunna kastrera den veke.

Ungdomligt tilltal

Det här är en ung opera, inte bara för att den är nyskriven, utan för att tilltalet är fräscht ungdomligt. Det är feministisk konst i praktiken, där den kollektiva kreativiteten hos de många upphovsmakarna disponerats horisontellt i stället för vertikalt. Och vad gäller svaren på frågorna är det upp till åskådaren själv att avgöra huruvida detta är en tolkning eller en vantolkning av Simone de Beauvoirs axiom om att kvinna inte är något man föds till, utan något man blir. 

Opera

Tristessa

Av Torbjörn Elensky ,

Jonas S Bohlin och Ann-Sofi Sidén

Text Torbjörn Elensky och Jonas S Bohlin

Musik Jonas S Bohlin

Visuell gestaltning Ann-Sofi Sidén

Regi Katharina Thoma

Dirigent Fredrik Burstedt

Ljus Olaf Winter

Dramaturg Katarina Aronsson

Kungliga Operan, Stockholm

Speltid 2.10 t.

Loretto Villalobos är kritiker på Expressen Kultur.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!