Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linda Skugge

Så saboterar ängsliga redaktörer språkglädjen

Linda Skugge. Foto: ANNA-LENA AHLSTRÖM / PIRATFÖRLAGET
Högskoleprovet Foto: TT NYHETSBYRÅN

Linda Skugge om paradoxen mellan ängsliga förlagsredaktörer och kraven i Högskoleprovet.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

KOMMENTAR | ORDFÖRSTÅELSE. Jag och en av mina favoritförfattare, den sällsamma hästfantasyförfattaren tillika bokbloggaren Helena Dahlgren, har en hemlig klubb. Vi kallar den för Team näpen. Den går ut på att vi i våra texter och böcker ska försöka kuppa in minst ett ”näpen”.

Glädjerusigt mejlar vi exempel ur våra pågående texter till varandra där detta fantastiska ord får briljera och vara så där vackert och själv försöker jag alltid peta in ett ”behändig” också.

Oftast blir orden av välmenande, men i min mening lite väl ängsliga redaktörer struket, eller ersatt av det vardagligare ”söt”.

Visst är söt lättfattligare, men är det inte fattigare?

En söt ponny. En näpen ponny. Tämligen självklart vad som är bäst. Om jag fick bestämma. Men det är inte alltid författaren får det.

Mina ordval anses överlag vara ålderdomliga. En lustiger dans, nej tack. En animerad diskussion, nej tack. Slå dank, nej tack.

Öka språkglädjen

Men var om inte i böcker har man möjligheten att intensifiera språkglädjen, öka nyfikenheten på lite ovanligare ord och hjälpa till att förbättra folks (gärna barns) ordförråd? Orsaken till att man väljer att sätta sig ner med en bok är väl ett språkintresse och det välbefinnande som läsning ger?

Överlöpare, futilitet, simpa, kurage, försitta, såta vänner, deduktion, tongivande och rygga. Det är några av de Högskoleprovet-ord som flest SvD-läsare missat mellan 2016–18.

Blir någon förvånad? Vem använder såta vänner i dagligt tal? Nej tack! Futilitet? Stryk. Använd till exempel struntsak, så att folk förstår.

Varför består Högskoleprovets orddel av sådana gammalmodiga och svåra ord som ingen längre varken säger eller får använda i böcker eller texter? Och som man måste gå tillbaka till gamla böcker av August Strindberg eller Hjalmar Söderberg för att ens hitta i en mening?

Var någonstans är det meningen att dessa ord ska användas? På vilken arbetsplats? Och tillsammans med vem?


Linda Skugge är författare och medarbetare på Expressens kultursida. Hennes senaste bok är "Flygfärdig - om när barnen lämnar boet".


LÄS MER - Linda Skugge: Är det så konstigt att folk börjar skriva "hund godis" om de inte ens kan stava till yoghurt? 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!