Låt inte terrorn vinna över Egyptens kristna

Säkerhetsvakter utanför det terrordrabbade området i Kairo i söndags.
Foto: Nariman El Mofty / AP TT NYHETSBYRÅN
Joel Halldorf, högskolelektor i teologi.
Foto: Mikael Sjöberg

Det blodiga bombdådet mot en koptisk kyrka i Kairo under söndagsmässan i går är ett av de värsta terrordåden mot minoriteten hittills.

Joel Halldorf varnar för att historien om Mellanösterns kristna kan förvandlas till en historisk parentes.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

I Uppståndelsekyrkan i Jerusalem inleder kopterna sin gudstjänst innan dörrarna ens låsts upp. Kyrkan är ett mikrokosmos av den kristna världen: här ber alla kyrkor vid kristenhetens heligaste plats. Men Egyptens kristna, kopterna, tycks ha hittat ett sätt att inleda sin tillbedjan före alla andra.

Det är, kort sagt, ett hängivet folk.

Man behöver komma tidigt för att uppleva Uppståndelsekyrkan som ett bönens hus snarare än ett turistmål. Under en veckas vistelse i den heliga staden gick vi dit vid halv fem varje morgon, och bad ofta tillsammans med kopterna. De förstod att vi inte tillhörde deras kyrka, men de log välkomnande när vi anslöt. När det var dags för nattvard kunde vi givetvis inte ta emot gåvorna, men de såg till att vi fick del av det välsignade bröd som delas ut i slutet av gudstjänsten.

Kanske är det utsattheten som gör att denna kyrka präglas av en sådan gästfrihet? Den som vet att allt hon äger när som helst kan tas ifrån henne kan reagera på två sätt. Antingen krampaktigt hålla fast det, eller generöst dela med sig – eftersom det ändå när som helst kan gå förlorat.

Kopterna verkar ha valt det andra alternativet.


LÄS MER: Korskampanjen som delar Svenska kyrkan

Regionens största kristna minoritet

Den koptiska kyrkan grundades enligt traditionen av evangelisten Markus tio år efter Jesu död. Det är en kyrka som är van att leva som minoritet. I början av 600-talet erövrades Egypten av arabiska arméer och man hamnade under muslimska kalifer.

I dag utgör de omkring tio procent av Egyptens befolkning, vilket gör dem till den största kristna minoriteten i regionen.

Den arabiska invasionen på 600-talet ändrade de politiska förhållandena i Mellanöstern, men folkets religiösa lojaliteter förblev tämligen intakta. ”Bokens folk” skulle enligt Muhammed få utöva sin religion– men givetvis förekom diskriminering, och då och då blossade regelrätta förföljelser upp.

Det är så det brukat vara för religiösa avvikare i förmoderna riken. Den som tror att det kristna Europa alltid legat i framkant bör läsa på om exempelvis de europeiska judarnas historia innan man uttalar sig allt för tvärsäkert.


LÄS MER: Islamiska staten förstör världsarvet

Islamiska staten är kulmen

Den religiösa demografin skiftade, om än långsamt. Men under 1900-talet gjorde arabisk nationalism och islamistisk fundamentalism situationen svårare för Mellanösterns kristna.

Islamiska statens folkmord är kulmen på det senaste århundradets tragiska utveckling. Men att det som river sönder regionen i hög grad är postkoloniala konflikter gör Europas passivitet särskilt provocerande. Man ingrep inte för att stoppa folkmordet på Nineveslätten i Irak, och håller nu, med hjälp av Turkiet, gränserna stängda för dem som flyr undan striderna.

Åren som minoritet har gjort Egyptens kopter till en sammansvetsad gemenskap, men de senaste årtiondena har svårigheterna vuxit.

Attentatet i söndags, som dödade minst 25 personer, var riktad mot ett kapell invid Markuskatedralen och slår alltså mot kyrkans centrum, kopternas motsvarighet till Vatikanen. Det, tillsammans med det faktum skedde under gudstjänsttid, ger det en stark symbolisk laddning.

Det är ett av de värsta dåden riktade mot denna minoritet, men det inte det enda. Många börjar trötta på diskriminering och på att behöva frukta för terrordåd, och söker vägar att emigrera.

Egypten är ett land där muslimer och kristna levt sida vid sida under muslimskt styre i över tusen år. Det är också det sista landet i Levanten som kristna inte övergivit en masse de senaste åren. Om de inte får omvärldens stöd – vilket också betyder att Egyptens regering måste pressas att gå dem till mötes – finns risken att historien om Mellanösterns kristna förvandlas till en historisk parentes.


Joel Halldorf är högskolelektor i teologi och skribent på Expressen Kultur.