Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Låt gästerna vinkla i fred, Ekdal och Ekdal

Lennar Ekdal och Niklas Ekdal Foto: Johan Paulin/SVT
Foto: OLLE SPORRONG

SVT:s nya prestigesatsning "Ekdal och Ekdal" är en i grunden lyckad mix.

Daniel Sjölin ser ett samhällsprogram som dock behöver slipa på sin etablissemangsretorik.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

RECENSION | TV. Har du en nära släkting i mediebranschen? Är du född på 50- eller 60-talet? Är du från medelklass? Då vet vi att du historiskt sett kan bli långvarig på företaget Sveriges Television AB. Att kusinerna Lennart och Niklas Ekdal har utsetts att programleda den nya intellektuella prestigesatsningen "Ekdal och Ekdal", får en att undra om jätten på Gärdet likt vilken despot som helst nu ska börja bära sin gamla beryktade nepotism som ett smycke. 

Det dröjde heller inte länge innan topplocket rök på sociala medier, men då ur ett genusperspektiv: "En chockartad uppvisning i patriarkalt översitteri" skrev Marianne Lindberg De Geer på Facebook, och menar att gästerna Katarina Barrling, Inga-Britt Ahlenius, Lena Andersson och Antje Jackelén inte fick prata till punkt.

Marianne Lindberg De Geer, statusuppdatering Facebook

Men kusinerna avbröt faktiskt även Henrik Arnstad och Lars Trädgårdh, och inte bara det – man lade orden i mun på folk. Fast ta det lugnt: SVT:s mellanchefer gör säkerligen en närstudie i vilka som avbröts och vad de hade mellan benen. Med dubbelt maskulint kommando har man ju en genusteoretisk utmaning här.

Att avbryta folk är en konst

Saken är att Lennart Ekdal faktiskt är rekryterad för att avbryta. Att avbryta är svårt. Det var en av mina svagaste sidor som programledare, särskilt när jag hade med professorer att göra i SVT:s "Idévärlden". De snärjer lätt in sig i sövande snömos, undviker konkretion och uppfattar sällan hur mycket de själva orerar. Och jo, detta gäller oftare män än kvinnor. 

 

 

Eftersom "Ekdal och Ekdal" till min glädje tycks ha ärvt både "Idévärldens" gäster och kommande ämnen (klimat, artificiell intelligens, mannens problem och klassklyftor), är det därför ett lyckokast att man nu har programledare med bred benspread (Lennarts var solid). Att det måste vara två män är helt onödigt, men bieffekten blir att det precis som i premiäravsnittet rimligen kommer att finnas ett uppvägande överskott på kvinnor i den viktigaste gruppen deltagare: tyckarna och gästerna. 

Massaker togs som exempel på demokrativåg

Bäst hjälp i att hålla tempot uppe stod dock inte Ekdalarna för, utan den till en början menlösa publik som till viss del bestod av SVT-medarbetare. Hur krampaktigt den sedan än involverades, är publik alltid en publik och ihop med live-on-tape-situationen blev effekten ett perfekt häftstift under deltagarnas rumpor. 

Det blev på det hela en lyckad mix, typ "Opinion live" fast upplysande, med flera åsikter av verkshöjd som bröts mot varandra. Problemet ligger i stället i hur upplevelsen av objektivitet lätt undergrävs av jargong. Ett program av den här kalibern, som släpper loss intellektuella från olika politiska horisonter, måste vara på tårna. 

Kvällens stora ämne var: Demokratin är på tillbakagång när hårdföra män tar makten i världen. I ett inslag räknas då massakern på Himmelska fridens torg 1989 upp som ett historiskt exempel på att det vårades för demokratirörelsen i Kina. Kanske inte en helt lyckad vår för dem som slaktades och begravdes i den fortsatta diktaturen. 

Lämna tyckandet till gästerna

Sedan, efter att världens nya despoter som Erdogan och Putin har fladdrat förbi, dyker Jimmie Åkesson upp i bild samtidigt som speakerrösten talar om populism. Och sättet på vilket Lennart Ekdal omtalar Donald Trump bara osar jargong. När man vidare "bevisar" demokratins tillbakagång med siffror i en färsk rapport, berättar man inte att just den rapporten visar att demokratins tillbakagång hejdades 2018.

Ja, det är korta bilder, hundradelar, lite hårklyveri och detaljer. Och ja jag håller för egen del med om att Trump och Åkesson är populister och nej "Ekdal och Ekdal" är inte medveten vänsterpropaganda, men det här sättet att offra sig för en vinkling tror jag många skattebetalare för längesedan har genomskådat och börjat misstänkliggöra. Vinklingar blir lätt rov för etablissemangsjargongen. När man slirar på objektiviteten får man trovärdighetsproblem. Det ger konspirationsteoretiker vatten på sin kvarn och public servicekritiker ytterligare argument. 

Låt gästerna vinkla själva nästa gång. 

 

Daniel Sjölin är redaktör på Expressen kultur.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!