Dag Granath.Dag Granath.
Dag Granath.
Outfit från Vetements.Outfit från Vetements.
Outfit från Vetements.
Inte så värst hållbart. Foto: MARK LENNIHAN / AP TT NYHETSBYRÅNInte så värst hållbart. Foto: MARK LENNIHAN / AP TT NYHETSBYRÅN
Inte så värst hållbart. Foto: MARK LENNIHAN / AP TT NYHETSBYRÅN

Låt dig inte luras av de "hållbara" företagen

Publicerad

En organisk T-shirt är inte lösningen på jordens klimatproblem.

Dag Granath om hur vi gärna låter oss förföras av "hållbara" modeföretag.

KULTURDEBATT | MODE. Vi vet att vi köper mer prylar än vad vi behöver; inte minst kläder. Vi vet också att vår överkonsumtion har katastrofala konsekvenser. Många, speciellt unga, känner en växande "klimatångest". Modeindustrin – som tillsammans med oljeindustrin ofta toppar listor över världens smutsigaste branscher – har i allra högsta grad skäl att rannsaka sig själv.

Paradoxalt nog tycks det som att modeföretagens lösning på hållbarhetsfrågan alltsomoftast är att vi ska konsumera oss ut ur problemet. Eller snarare: köp gärna färre grejer, men sluta för guds skull inte att köpa våra grejer!

Två modeföretag som har drivit hållbarhetsfrågan (om än på olika sätt) är superhajpade modehuset Vetements och alla Vasastans-hipsters favoritmärke Patagonia. Vetements har bland annat med start förra året låtit dumpa gamla kläder i skyltfönstren på lyxvaruhusen Harrods och Saks för att "belysa frågan om överproduktion inom modeindustrin". 

Vetements vd, Guram Gvasalia, kommenterade kampanjen i en intervju med Vogue: "Jag vill att folk ska köpa våra saker för att de är av god kvalitet så att de köper färre men bättre saker". 

H & M:s Karl-Johan Persson

Patagonia å sin sida är notoriska i sitt arbete med CSR (corporate social responsibility) och refererar gärna till sig själv som "the activist company". Företagets grundare Yvon Chouinard menar att företagets ideal är att "genom företagande kunna inspirera och implementera lösningar på klimatkrisen". Även större aktörer som H & M uppger sig ha hållbarhet högt på agendan. H & M:s vd Karl-Johan Persson vann till exempel utmärkelsen Hållbart ledarskap 2016 med motiveringen "årets vinnare […] inspirerar och utmanar modeindustrin både i Sverige och internationellt […] och driver komplexa hållbarhetsfrågor."

Man kan tycka att mina exempel är orättvisa eftersom dessa företag har varit mer radikala i sitt arbete än de flesta i modebranschen. Men frågar man den slovenske sociologen och kulturkritikern Slavoj Zizek så är det tvärtom just dessa företag som man ska vara extra kritisk mot. Zizek drar det till sin spets och hävdar att man kan tänka på det hela som slavägarens relation till slaven. 

Ju snällare slavägaren är mot sin slav, desto svårare blir det för slaven att faktiskt se det strukturella förtrycket. Med den logiken är det de "snälla" slavägarna som på effektivast sätt undergräver slavarnas möjligheter att se och ändra sin situation.

Slavoj Zizek.

Zizeks osmakliga liknelse

Även som Zizeks liknelse är extrem, på gränsen till osmaklig, sätter den fingret på hur modebranschens svar på hållbarhetsfrågan undergräver konsumenternas förmåga att faktiskt ta tag i sin klimatångest. Vad de behöver är inte i första hand nya alternativ från moraliskt högre stående företag med en fet CSR-budget.

Modebranschens lösning för de klimatmedvetna skulle snarast kunna liknas vid vad man inom KBT-terapin kallar för ett säkerhetsbeteende. Lider man till exempel av torgskräck är undvikandet av offentliga platser ett säkerhetsbeteende. En person som lider av klimatångest lägger sig på samma sätt till med en "hållbar livsstil". Hen köper jeans i organisk bomull och tröjor i återvunnen plast. 

Problemet är att det endast dämpar ångesten på kort sikt. På längre sikt har det snarare en vidmakthållande effekt. Vad man får lära sig inom KBT:n är att ångestarbete görs bäst genom interoceptiva exponeringar – alltså att patienten utsätter sig själv för det man upplever ångest inför.

Vi vill hemskt gärna tro att vi har makt att själva skapa ett hållbart samhälle.

Vi vill hemskt gärna tro att vi har makt att själva skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt vet vi innerst inne att en organisk T-shirt inte är lösningen på jordens klimatproblem. Målet med "konsumtions-KBT" mot säkerhetsbeteenden kan inte vara att sluta köpa saker. Det är inte ett realistiskt alternativ. 

Däremot skulle ett mål – eller delmål – kunna vara att vi börjar kalla vår konsumtion för konsumtion, oavsett om den är "hållbar" eller inte.

 

Av Dag Granath

Dag Granath är skribent och modeföretagare.

 

I tv-spelaren ovan visas det senaste avsnittet av Kultur-Expressen, denna gång om det farliga Facebook, med Rasmus Fleischer och Sam Sundberg. Kultur-Expressen finns också som podcast

 

 

LÄS MER - Dag Granath: Så blev Sovjet-symbolen modevärldens favorit 

Relaterade ämnen
Expressen getinglogga
Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kulturchef: Karin Olsson. Biträdande kulturchef: Jens Liljestrand. Redaktör för idédebatt och reportage: Ida Ölmedal. Litteraturredaktör: Anna Hellgren. Scen- och ungredaktör: Gunilla Brodrej. Kontakt: fornamn.efternamn@expressen.se. Missa inga artiklar – följ Expressen Kultur på Facebook!

Till Expressens startsida

Mest läst i dag