Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lagen kan slå mot granskande journalistik

Morgan Johansson, justitieminister. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Nils Funcke är medarbetare på Expressens kultursida. Foto: YLWA YNGVESSON

Med ett nytt lagförslag försöker regeringen komma åt kränkande personregister. Men förslaget kan även slå mot tidningarnas granskningar, varnar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Regeringen dränerar yttrandefrihetsgrundlagarna på deras värde. I ett förslag till modernisering av tryckfrihetsförordningen flyttas tre frågor från grundlag till vanlig lag.

Ett handlar om produktinformation och har i och för sig inget stort yttrandefrihetsvärde. Det andra regeringen vill ha reglerat i vanligt lag i stället för i grundlag vidgar Sveriges möjligheter att bistå andra länder i brottsutredningar även när det berör yttrandefrihetsfrågor. Lagtexten är medvetet allmänt hållen för att det som regeringen skriver ”ger större möjligheter att anpassa den nationella regleringen till bland annat den pågående EU-rättsliga utvecklingen”. Det är svårbegripligt och illavarslande att den särskilda rättegångsordningen med juryprövning och specialåklagare (JK) inte längre ska anses utgöra en grundläggande rättsprincip i regleringen.

Men åderlåtningen stannar inte vid det. För att skydda enskildas integritet vill regeringen förbjuda vissa publiceringar av känsliga personuppgifter. Det gäller bland annat uppgift om en person varit straffad eller dömts för ett brott och som ingår i en ”uppgiftssamling”.

Regeringen vill komma åt Lexbase

Skyddet för integriteten har diskuterats i åtskilliga utredningar om yttrandefriheten. Några förslag har inte lagts eftersom behovet ansetts ringa medan yttrandefriheten skulle kunna lida stor skada.

Nu kommer regeringen till skott. Om förbudet hållits inom grundlagen hade skadan för yttrandefriheten blivit mindre.

Men genom att begränsningen av tillgängliggörandet av vissa personuppgifter regleras i vanlig lag öppnas grundlagarna även för beslut inom EU. En EU-förordning för att skydda den personliga integriteten blir därmed tillämplig på svenska medier.

Syftet är att komma åt databaser med brottmålsdomar. Även om regeringen inte pratar ur skägget handlar det om Lexbase som gör offentliga handlingar lättillgängliga för gemene man. Motsvarande databaser för företag, journalister och jurister är inte tänkta att beröras.

Den regleringsmodell regeringen valt kan komma att tillämpas även på till exempel Expressens granskning av näthatare, medlemmar i kriminella och extremistiska organisationer.

Så är det inte tänkt, invänder regeringen. Mångordigt betonar justitieminister Morgan Johansson betydelsen av traditionell, seriös och granskande journalistik.

 

LÄS MER – Nils Funcke: Yttrandefrihet är inte bara för journalister

Granskning kan ses som uppgiftssammanställning

Men så är lagtexten inte skriven. Det saknas en tydlig spärr mot ingrepp mot mediernas granskningar där namngivna och avbildade personers brott, familjeförhållanden, etnicitet, bostadsort och syndaregister i allmänhet offentliggörs. Även publiceringarna pappersform blir en  ”uppgiftssammanställning” och uppfyller grundkriterierna för en kriminalisering.

Att i detalj ange yttrandefrihetens gränser, ansvar och rättigheter i grundlag har av lagstiftaren setts som en klok begränsning av sina egna möjligheter att inskränka den.

Vart tog den insikten vägen?

 

LÄS MER – Nils Funcke: Därför har Björn Wiman fel om Nya Tider och Bokmässan 

 

Nils Funcke

Nils Funcke är vd för Utgivarna och sitter i styrelsen för Publicistklubben.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!