Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Kyrkan gav kvinnan rösträtt långt tidigare"

Foto: Peter Paul Rubens / THE NORTON SIMON FOUNDATION HTTP://WWW.NORTONSIMON
Foto: Mikael Sjöberg

Det var kvinnor som vid graven upptäckte att Jesus hade återuppstått.

Joel Halldorf går i klinch med idén om den hopplöst patriarkala Bibeln.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, gick kvinnorna till graven. Exakt vilka de var är evangelisterna oense om: Johannes talar om Maria från Magdala, Matteus nämner även en annan Maria, och Markus lägger förutom dessa två också till Salome. Lukas kallar dem kvinnorna från Galiléen.
Det enda de tycks överens om är att det var just kvinnor som var först på plats, och att detta var samma kvinnor som stod vid Jesus kors till slutet, medan de manliga lärjungarna hukade i något hörn.

Därmed blir dessa kvinnor de första vittnena till påskdagens mysterium: den tomma graven.

Det är lite udda, för kvinnan hade låg status som vittne i den romerska världen. Aristoteles hade ju slagit fast att kvinnligt kön var ett slags handikapp, och att kvinnor bäst förstods som deformerade män. Eftersom de brast i rationalitet och självkontroll sågs kvinnor som opålitliga vittnen i juridiska processer.

Men detta tycks inte bekomma evangelisterna, eller Jesus för den delen, som efter uppståndelsen först visade sig för Maria från Magdala.

 

LÄS MER: Vi gillar inte olika – sekterism är i ropet


Nya testamentets radikala idéer

Bibeln får ofta kritik för att vara patriarkal och kvinnofientlig. Frida Boisen skriver exempelvis att texterna bara handlar om män, med kvinnor i några få perifera biroller (Expressen 17/2). Men det är att osynliggöra många kvinnor, som inte bara är med utan dessutom framställs som överlägsna männen.

Läser man Nya testamentet i ljuset av den patriarkala tid då det skrevs blir det uppenbart att det rymmer radikala idéer.

Mest berömda är Paulus ord: "Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus."

Att detta inte bara var vackra ord märks av Paulus korrespondens, där han hälsar till nästan lika många kvinnor som män, ofta med ärebetygelser som syftar på deras viktiga roll i församlingarna. Denna inklusiva hållning sticker ut i en tid då en ärbar kvinna skulle hålla sig i hemmet och helst inte ens äta med män.

Samtidigt är det sant att texternas radikalitet inte tillämpades fullt ut i verkligheten. Det påminner oss om att idéer alltid samspelar med en konkret sociologi. Paulus ord om jämlikhet lästes genom ett raster av tidens naturvetenskapliga föreställningar och sociala omständigheter.

Det är inte meningsfullt att mäta ett förindustriellt samhälle, utan varken välfärd eller barnomsorg, med våra måttstockar för jämställdhet. De sociologiska förutsättningarna för projektet hela lönen och halva makten saknas helt enkelt. Men det innebär inte att det inte finns bättre och sämre.

 

LÄS MER: Religion orsakar inte våldet


Kvinnan var välkommen i kyrkan

I kyrkan hade kvinnan tillträde till kulten på samma villkor som män. Hon kunde visserligen inte bli präst, men kunde däremot inneha andra roller, exempelvis diakon. Förbudet mot att sätta ut barn till att dö räddade många flickor. Historiker har dessutom funnit att andelen barnäktenskap var dramatiskt lägre i kyrkan än i den omgivande kulturen, och att gravinskriptioner för kristna kvinnor var lika omfattande som dem för män – ett tecken på deras status.

Allt detta bidrar till att förklara varför kristendomen under de första århundradena var särskilt attraktiv för kvinnor. Ett mönster som för övrigt tycks upprepas när kristendomen ersatte asatron här uppe i norr.

Om "religionen" i dagens offentliga debatt framställs som en kvinnofälla, så är moderniteten den stora hjälten. Med 1800-talets sekularisering, sägs det, kastades äntligen förtryckets bojor.

Men det är en tveksam historieskrivning. Den tar varken hänsyn till den misogyni som finns hos många så kallade upplysta filosofer, eller till läkarvetenskapens klumpigt schematiska och bitvis brutala hantering av kvinnor (läs Liv Strömquists "Kunskapens frukt" för en crash course).

 

LÄS MER: Vad har religion gjort för människors lika värde?

Baptister gav kvinnan rösträtt

Dessutom ändrades samhällets strukturer nu, på ett sätt som inte gynnade kvinnor. Att ha sin plats i hemmet är en sak i ett bondesamhälle, där hushållet är en ekonomisk produktionsenhet med en husmor som chefar över drängar och pigor. I en urban, industriell kultur innebär förvisningen att man stängs in i en lägenhet med sitt broderi.

Det fanns rörelser som utmanade denna viktorianska isolering av kvinnan. Svenska baptister gav kvinnor rösträtt ett halvt sekel innan de fick rösta i riksdagsvalet. Frälsningsarmén lät kvinnor tala offentligt, iklädda uniform och med titeln officer – ett konventionsbrott som hånades av tidens förment liberala, sekulära press.

Det sägs att vi kommit längre nu, men jag är inte så säker. Visst finns en del bra idéer om jämställdhet, men andra krafter – inte minst kapitalismen – drar samhället i en annan riktning. På en rad områden går utvecklingen faktiskt åt fel håll.

Vi ser en tydlig sexualisering av kvinnor i reklam och underhållning (se bloggaren Genusfotografen). Barnkläder nischas allt mer – inte mindre – mot stereotypa ideal: tajta, rosa kläder för flickor och blå, lekvänliga kläder till pojkar. Kvinnor har fått tillträde till arbetsmarknaden, men har fortfarande väsentligt lägre lön – och gör mer av hemarbetet. Kvinnligt kodade yrken har lägre status och är fortsatt kvinnodominerade. Och så vidare.

Intet nytt under solen, som det heter i en annan berömd bibeltext. Situationen påminner egentligen om den för den tidiga kyrkan:

Att ha bra idéer är en sak, men patriarkatet är inte lika lätt att rå på.