Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kungen i ringen

Erland Josephson Foto: Sporrong Olle
Hanna Höglund lyssnar på ett josephsonskt hörspel på Sound of Stockholm.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

FAKTA

EN KUNG LYSSNAR | Musik Erik Peters | Regi och dramatisering Magnus Berg | Sound of Stockholm, Audiorama | Speltid 1.0 t.

Det fria musiklivets festival Sound of Stockholm har så sjukt bra tajming med hörspelet En kung lyssnar att man undrar hur de gjort. För denna ursprungligen för radio dramatiserade Calvino-novell handlar om en – som det visar sig – mycket ofrivillig men festsugen svensk monark som anar spioner bakom varje vägg och femtio förrädare i loggian.
Succétajmingen unnar jag gärna festivalen och teamet bakom nya hörspelslokalen Audiorama på Skeppsholmen som begår smygpremiär på detta sätt och låter En kung lyssnar för första gången framföras som den ska – inte live men med surroundljud. Upplevelsen blir som att sänkas ner med slutna ögon på en livematch på Wembley Stadium.
Erland Josephsons grymtande kung – röstmässigt placerad där publiken är, så att det känns som att man är inne i hans huvud – leds in till folkets jubel omringad av adjutanterna Loa Falkman, Reine Brynolfsson och Monica Stenbeck. Inte minst får man en Loa Falkman när han är som bäst: uppskruvad och absurdistisk.
Och när kungens nojor visar sig stämma, mobben avsätter honom och han lättat utbrister ”Jag är åter jag” blir det ännu en kungakoppling till Carl ”Nu vänder vi blad” XVI Gustaf, som tar ut hunden på promenad när det hettar till och väl helst skulle vilja vara någon annanstans. Touché.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!