Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kulturvärldens rädsla för alla som inte är vita

Scen ur filmen "Straight outta Compton", som handlar om den legendariska hiphopgruppen NWA.Foto: Jaimie Trueblood
Rapparen Ice Cube på premiären av "Straight outta Compton".Foto: Brendon Thorne
Valerie Kyeyune Backström.Foto: Michaela Hasanovic

SF Bio hyrde in vakter till visningen av filmen "Straight outta Compton".

Valerie Kyeyune Backström ser en kulturvärld som bara har plats för vita.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

P3 Nyheter rapporterar i dag om att väktare hyrts in speciellt för visningen av "Straight outta Compton" i Malmö. När informationschefen på SF Bio intervjuas är det särskilt ett stycke jag fastnar vid: ”Filmen har ju ett hiphopbudskap och är bland annat kritisk mot polisen. Vi fick information om att visningar i andra länder haft en viss typ av publik som inte betett sig som man kanske borde i salongen … En publik som kanske inte är så van vid att gå på bio.”

Filmen har sedan start kantats av motstånd. Men denna gång kan vi helt skippa att tala om USA: det är dags att vi pratar om motståndet inför uttryck skapade av marginaliserade människor som finns här.

 

"Vi är tillbaka i 1950-talet"

 

För när ser man någonsin sådana floder av moralpanik som när det kommer till hiphop? Protester när Snoop Dogg spelar, konstanta trakasserier av polisen. När Redline huserar på Gröna Lund är pådraget enormt: vi bör inte glömma detta och varför. Labyrint blir avbokade för att de tydligen röker gräs – samtidigt som alla vet att flödet av tunga droger är mycket större på en Stureplansklubb, eller valfri mediafest.

Jag tänker på det citatet, ”En publik som inte är så van”. Ingenting sägs men i det sägs allt. Vilka kulturen vänder sig till, vilka som är tilltalade, vilka som helst ska stanna utanför. Vilka som väcker oro med sin blotta existens.

Det som inte sägs är: icke-vita. Och det blir så tydligt, att vi är tillbaka i 1950-talet, där folk skriker över rullande höfter, men det är inte djävulen man är rädd för: det är De Andra. Att polisen för register över människors ursprung, det vet vi, men kanske är det dags att prata om hur kultursfären subventionerar det.

 

Följ Expressen Kultur på facebook. Där kan du kommentera våra artiklar.