Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kulturpersonligheten Lars Gustafsson död

På 1980-talet gjorde sig Lars Gustafsson känd som en orädd kritiker av det svenska samhället. Foto: Okänd.
Frispråkig debattör. Foto: Kristoffer Hasselberg
Lars Gustafsson 1936-2016. Foto: Jan Düsing

Den mångsidige och flerfaldigt prisbelönta Expressenprofilen Lars Gustafsson – författare, redaktör, poet, filosof och professor – avled i natt efter en tids sjukdom.

Detta är en kulturartikel, där skribenter kan uttrycka personliga åsikter och göra bedömningar av konstnärliga verk.

Författaren, filosofen och Expressen-medarbetaren Lars Gustafsson avled sent på lördagskvällen vid en ålder av 79 år, efter en tids sjukdom. Han somnade in i stillhet omgiven av sin fru och yngsta dotter. 

Lars Gustafsson föddes i Västerås och visade tidigt akademiska och litterära anlag. Som 18-åring erhöll han stipendium ur Kung Gustaf Adolfs jubileumsfond för svensk kultur för att studera vid Oxford. Några år senare, 1957, publicerade han som 21-åring sin första roman, ”Vägvila”, men den roman han själv såg som den ”egentliga” debuten var ”Poeten Brumbergs sista dagar och död” (1959).

Som 26-åring blev Gustafsson redaktör för Bonniers Litterära Magasin (BLM), som han under perioden 1962-1972 gjorde till landets ledande tidskrift för litteraturkritik och idébatt.

 

LÄS MER: En vänskap som aldrig gick ur


Stridbar debattör

 Under 1970-talet gjorde sig Lars Gustafsson känd som en skarp kritiker av de socialistiska tankefigurer som han ansåg dominerade det svenska kulturlivet, som han också ansåg präglades av provinsialism. Han levde och verkade mycket i utlandet, bland annat i Tyskland och USA.

Efter att ha disputerat i teoretisk filosofi 1978 på avhandlingen ”Språk och lögn”, påbörjade han en akademisk karriär som ledde honom till det prestigefyllda University of Texas at Austin, där han var verksam som professor i filosofi och germanska studier mellan åren 1983 och 2006.

Under perioden blev han allt mer kritisk till det svenska samhället och den socialdemokratiska regeringen. En av hans mest kända begrepp är ”problemformuleringsprivilegiet”, som ett sätt att vetenskapligt definiera makten hos den som kan styra och sätta agendan för det politiska och intellektuella samtalet.

 

LÄS MER: Han dök upp i vilken skepnad som helst


Internationell räckvidd

Under slutet av sitt liv bodde Lars Gustafsson på Södermalm i Stockholm, där han var en uppskattad och frispråkig kulturpersonlighet. Bland annat engagerade han sig i debatten kring digitalisering och upphovsrätt, och var tidigt en varm anhängare av internets roll för spridning av information, konst och kultur. Hans mångsidiga författarskap fortsatte att växa med ständigt nya diktsamlingar, essäböcker och romaner. Hans sista bok blev ”Doktor Wassers recept”, utgiven 2015.

Få svenska intellektuella hade en internationell räckvidd som kunde mäta sig med Lars Gustafssons. Det visas inte minst i hans många utländska utmärkelser, som italienska Una vita per la letteratura (1989), amerikanska John Simon Guggenheim Memorial Fellow of Poetry (1994) samt nyligen det mycket prestigefyllda tyska Thomas Mann-priset (2015), som han enligt motiveringen erhöll för ”det stora inflytande han haft i Tyskland".

 

LÄS MER: Herr Gustafsson är evig


"En av Sveriges största"

 Gustafsson var oerhört produktiv som författare i en rad genrer. Några av Lars Gustafssons mest kända böcker är "Tennisspelarna" (1977), "Bernard Foys tredje rockad" (1986) samt romansviten "Sprickorna i muren" (1971-1978) och essäsamlingen "För liberalismen" (1981). Han var också en framgångsrik dramatiker.

I decennier var Lars Gustafsson en profilerad medarbetare på Expressens kultursida.

– Lars Gustafsson var en av Sveriges största intellektuella och främsta författare, säger Karin Olsson, Expressens kulturchef. I decennier har han varit lojal med Expressen Kultur och skrev in i det sista. Hans breda och djupa bildning, parad med hans säregna förmåga att uttrycka sig, var en oskattbar tillgång för kultursidan.
– Som vän och redaktör upphörde jag aldrig att häpna över hans nyfikenhet på världen. Han var ständigt ute på resa för att ta emot något pris eller möta publiken ute i Europa. Jag känner stor sorg idag, att jag aldrig mer ska få höra Herr Gustafssons knarriga stämma och prata om politiken, böckerna och kulturdebatten.

Lars Gustafsson skulle ha fyllt 80 år den 17 maj. De närmast sörjande är hans fru Agneta Blomqvist och barnen Joen Gustafsson, Lotten Gustafsson, Benjamin Gustafsson och Karin Julia Gustafsson.

Följ Expressen Kultur på Facebook. Där kan du kommentera våra texter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!